Sannami skrev 2013-12-08 00:17:50 följande:
Jag har lite funderingar på att donera ägg jag med men tänkte se om ni kan hjälpa mig lite..? Jag har åldern inne och ett barn så jag antar att mina ägg är 'bra'. Som sagt, jag har ett barn och vill ha fler, dock inte än då liten bara är sex månader. Minskar donation risken för att jag själv ska kunna bli gravid igen senare? Jag tycker ju att det inte borde påverka, men man vet ju aldrig. Min mormor har ep, dock inget av hennes tre barn eller barnbarn har det. Skulle det räknas som en av de ärftliga sjukdomarna som gör att man inte får donera? Hormonerna, vad är det för hormoner och hur påverkar de kroppen och hur länge? Jag kan inte använda preventivmedel med hormoner då jag verkligen inte mår bra av det. Nu förstår jag ju att det naturligtvis är andra slags hormoner man får men undrar om det är någon som donerat som har känt av eller blivit påverkade av hormonerna på något sätt? Jag är rökare, jag behöver inga pekpinnar tack! Hur påverkar det, får jag ändå donera ägg? Många frågor och funderingar..jag började bläddra i en broschyr i väntrummet hos bm när jag var där i veckan och började då tänka. Våran liten var en överraskning men oändligt älskad ändå! Jag började då tänka att det finns så många som vill ha sin egna liten, en liten som är så älskad redan från början, innan han/hon ens är inne i mammas mage.
Vad underbart att du vill donera! Jag blir lika glad varje gång någon säger det!
För att enklast få svar på alla dina frågor så tycker jag att du kontaktar fertilitetsenheten på USÖ, se länken i min trådstart.
När det gäller hormonerna, så är det inte riskfritt, när det gäller mående alltså. Man tar hormonerna i form av sprutor som man tar i magen, detta gör man själv. Det är inte så trevligt, men man vänjer sig ganska så snabbt. Jag är också känslig mot hormoner och har reagerat i form av huvudvärk, trötthet och svullen om magen. men att man svullnar om magen beror ju också på att äggen växer till sig.
Dock tror jag också att man kan må väldigt dåligt psykiskt under behandlingen, då man vet vad man har framför sig. man är spänd, förväntansfull på ett konstigt sätt och väldigt skör över lag, då man är i den situation som man är, att inte kunna få barn den naturliga vägen. Allt detta slipper ju du som donator. Det jag menar är att mitt dåliga mående under alla behandlingar troligtvis inte till 100% har att göra med hormonerna, utan är en kombination av många olika saker.
Jag hoppas att du tar kontakt med USÖ och kanske hittar någon här på FL, som har donerat, för att kunna få svar på allt du funderar över.
Tack på förhand för din fina tanke och lycka till
Vi har inte ens försökt att hitta någon på egen hand. Vi håller det så anonymt det bara går, det känns bäst för oss.