Hjälp mig att stå ut!!
jag är bara 24 år, men kommer så väl ihåg när jag var 19. man var sååå förvirrad! vart skulle man i livet? visste man inte det så kunde man ju skita i allt innan man hittade sin grej. Jag var mest hemma och åt och sov sen stack jag ut igen. gjorde inget hemma, mamma tjatade på mig varje dag, lagade mat gjorde jag dock men det var för att jag hade ett intresse för det. Det man som förälder till en tonåring bör göra är att egentligen bara finnas där, går han inte i skolan så får han inga pengar...en tonåring behöver pengar! så det kan man utnyttja.
tänk på att det är förvirrade själar i de åldrarna. lägg inte för mycket press, se till att de hittar sin grej! vart vill han i livet? vad tycker han är kul? oftast vill inte tonåringar vara med sina föräldrar särskilt mycket, man vill mest att de ska vara betjänter till en. Försök att hjäpa honom. jag flyttade från stockholm till skåne när jag fyllde 19 år, det var en stor grej för mig där jag också hittade mig själv, jag flyttade ner dit själv och började jobba och plugga. Men det jag minns est var att ingen stöttade mig, ingen trodde på mig att jag skulle klara det. så en tonårig behöver stöd i de det verkligen tror och vill