Svartsjuk på min sambos 8-åriga dotter....
Jag tror att det är helt galet att skaffa barn när ni inte ens nu har en stabil familj. Förlåt, men det är verkligen så jag känner men jag önskar er lycka till med allt, hur det än blir.
Inlägg från: h8him
|
-
-
Har du testat att bara du och hon gör någon aktivitet tillsammans som ni båda tycker är rolig? Att tillbringa positiv tid med henne på tu man hand kanske kan få dig att slappna av och börja tycka om henne som de alldeles egna person som hon faktiskt är.EmmaAn skrev 2013-09-04 21:30:47 följande:
Tack för engagemaget, kära människor. Det hjälper och värmer...
Tanken att lämna har kommit flera gånger men jag vill inte riktigt ge upp än.. Inte utan att försökt..
En kollega till mig sa att jag skulle försöka se dottern som en del av den man jag älskar.
-Hon är ju faktiskt det, hon har dessutom jättemycket drag från honom.. Pappa upp i dagen både i sätt och utseende.. Vet i o f inte om det är bra eller dåligt..
Det handlar nog mycket om att jag dels känner mig lurad på att få göra allt för första gången med honom.. Jag menar, hade hon varit vårt gemensamma barn hade jag varit jätteglad för att han lägger så mycket engagemang i henne och jag hade kunnat hjälpa honom med uppfostran mm..
Nu känns det som jag inte har riktigt rätt att komma med åsikter m.m och jag har inte samma engagemang i diskussioner som handlar om henne, även om jag verkligen försöker... Just för att jag vill vara den där som han kan hämta stöd från i olika frågor och aggerande... men det är svårt..
Jag hoppas att allt löser sig eller i a f blir mycket bättre när vi flyttar till något gemensamt, där även jag känner mig hemma.. men tänk om det inte blir det.. Då har man dragit upp henne från sin trygga gata med kompisarna utanför därren i onödan. Nu ska vi bara flytta inom samma skolområde men ändå...
Finns det inga knep man kan ta till för att inte känna sig så j-la känslomässigt utanför??
Blir ju rent rädd när jag läser att t.o.m när man får ett gemensamt barn kan man känna sig utanför... Det är precis den tanken som skrämmer mig.. Att min sambo tar över där med ...och jag blir den som får lämna bebisen till honom när den skriker...
När vi hälsade på våra vänner som har en 2 mån bebis började han skrika hos mig och tystnade så fort min sambo tog över.. 3 gånger!
Jag är verkligen inte bra på barn
-
Våga ta för dig! Det låter verkligen som om pappan/din sambo vill att du ska känna dig bekväm och delaktig så våga!EmmaAn skrev 2013-09-04 21:54:13 följande:Tack för tipset!! Nu fick jag lite nya ideer..
Jag har inte gjort så mycket på tu man hand med henne... har inte riktigt vågat..
Jag måste nog erkänna att jag är lite rädd..
Men hon älskar att följa med mig ut och shoppa kläder det gör vi ibland och det känns ganska bra.
Problemet där är väl att jag vill ställa mig in lite så vi köper en massa till henne och sen blir hon sur när vi går på vuxenavdelningen.. Haha!!
Haha, det där är inte så lätt, barn har sällan tålamod att följa med vuxna, om de redan fått sina saker först. Gör tvärtom nästa gång, du kollar på ditt och sen kollar ni på saker till henne. Det brukar gå bättre. Sen, en lunch ute på tu man hand, bio och/eller bara mys (måla naglarna, gör ansiktsmasker osv) kan vara nog så trevligt och givande för att komma närmare varandra. -
Förväntar du dig att någon man ska ta emot dig och dina barn med öppna armar?Ess skrev 2013-09-07 08:44:12 följande:Nej det är helt omöjligt att förutse. I början funkar det bra, sen dyker allt det jobbiga upp, och det är inte bara barnen i sig utan framför allt det dom drar med sig i form av samarbetsproblem, hur semestern ska läggas osv.
Kan lugnt säga att trots att jag har egna barn så skulle jag vända på klacken direkt om jag träffade en ny man med barn. Jag tillhör dem som hellre lever ensam med dem än komplicerar mitt liv onödigt mycket igen. -
Fast kan du göra dig till talesperson för alla? Det finns människor som gärna vill ha barn i sina liv, men som inte vill ha egna. Sen finns det andra som har barn själva, och som välkomnar fler barn i sina liv osv.Ess skrev 2013-09-07 10:54:34 följande:Nej det tror jag knappast att han skulle. Barn ÄR inget positivt, varken för en man eller kvinna. Men oftast är det nog mest negativt för en kvinna tack vare de gamla könsrollerna som hänger kvar trots ett nytt samhälle med ombildade familjer.
Haha, tack!Ess skrev 2013-09-07 10:55:27 följande:Du kanske även vill ha ett rakt svar på din fråga. -Nej, det förväntar jag mig inte.