Svartsjuk på min sambos 8-åriga dotter....
Jag känner definitivt igen mig i det du skriver.
Kanske inte så mycket att jag känner svartsjuka gentemot barnet men att någon annans barn- och ex- bestämmer hur mitt liv ser ut, vart jag bor, hur semestern blir osv. är skitjobbigt. Oundvikligt men skitjobbigt.
Och det är ju oundvikligt, för jag vill ju samtidigt att min man ska ha en bra relation med sin son och vill inte göra något för att förstöra den.
Jag brottas med det här varje dag sonen är hos oss - och även när han inte är det - och jag får hela tiden resonera med mig själv för att inte egot ska ta över.
Nu är vi ju i en liten annan sits, för vi ska inte ha några gemensamma barn (jag har ett äldre som redan flyttat hemifrån) men det gör det svårare på ett annat sätt för jag är liksom klar med familjelivet och är inte ett dugg intresserad av att leva ett sådant.
Jag tror faktiskt att du ska försöka komma iväg och prata med någon, gärna tillsammans med din man.
