Rimlig matte årskurs 1

Min son går i 2:an nu och jag tycker matten ligger på en ganska svår nivå jämfört med hur det var när jag var mindre.

Tex skall de veta vad ett klot och en romb är, minns själv att vi som max skulle veta vad en cirkel, en kvadrat och en rektangel var.

Kunna göra en snabb jämförelse vilket tal som är större eller mindre

Kunna huvudräkna tal mellan 1-10 snabbt (sonen kan men det går för långsamt, hur många vuxna sitter inte och tänker några sekunder innan de vet vad 6+3 är?)        

Tyvärr ser jag ingen bild.

Men det kan ju inte vara sant!!!

Klart alla vuxna kan räkna 6+3 blixsnabbt, hoppas jag! Min dotter är i flumklassen (förlåt, förskoleklassen ska det heta), dock nyinkommen från Asien.

Hon kan huvudräkna med 2 siffror om resultatet är mindre än 100. Jag kör SIngapore matte Primary 1 hemma med henne. 

Ser ingen bild men min erfarenhet är att matten är löjligt enkel i lågstadiet.

Det är typ 10-kamrater och geometriska former i åk 1 om jag inte minns galet.

Sonen som just börjat ettan räknade i somras ut vad 490 + 145 blev i huvudet så jag tror han är lagom imponerad över att traggla 10-kamrater. Jag hoppas de nivåanpassar matten något för annars kommer han bli grymt uttråkad.

Och nej, jag ser heller ingen bild tyvärr :(

japp...
min dotter var småförvånad att första "utematte" lektionen gick ut på att räkna upp till 5 med hjälp av pinnar.... 

Försök lägga ut bilden så du får svar på din fråga.

Jag ser inte bilden, men ettans matte brukar i allmänhet vara löjligt lätt, många barn blir uttråkade och får inte in någon studieteknik. (de behöver ju inte plugga.) Det är synd tycker jag.

säg inte det!!!

jag är redan desperat över flumklassen, trodde det blev bättre sen!!!

I vilken årskurs blir den svenska skolan på riktigt? 

Universiteten beklagar sig över att studenterna har svårt med läsförståelsen. De tekniska högskolorna har inrättat ett förberedande år där de (många) studenter som har svårt med matematiken får lära sig det de borde lärt sig i gymnasiet.

Så jag tror du får fortsätta undervisa ditt barn vid sidan av skolan väldigt länge, tyvärr.

Min erfarenhet av matten (och många andra ämnen också för den delen, speciellt i åk. 1) är att man som lärare "börjar från början" såhär de första veckorna. Det är för att få ett grepp om vad eleverna har för förkunskaper, så att man sedan kan börja jobba mer individanpassat.

Sen kommer det ju alltid finnas de som tycker att det är alldeles för enkelt eller svårt, men det är ju en annan diskussion. Om nån är intresserad så kan jag leta på bedömningsmatriser på jobbet imorgon, så kan jag mer konkret redogöra för vad mina kollegor som undervisar i matte i åk. 1 förväntar sig att eleverna ska kunna. 

Kanske dags att flytta utomlands då. Eller också får ni väl söka någon privat skola som passar er.

I min dotters klass (i våras, när hon gick i 1:an) fick de som kommit längre bilda en egen grupp och lösa matteproblem tillsammans och bl.a. träna sig på diskutera olika lösningsförslag och se att man kan angripa samma problem på olika sätt. Jag tyckte det var ett jättebra upplägg. 

Mina barn har inte börjat skolan ännu men oroar mig redan för att äldste sonen ska bli uttråkad.. Han räknar addition och subtraktion upp till 100 samt enkla multiplikationer. Jag själv undervisar i matematik på gymnasiet och där har det blivit en nivåhöjning av matematiken i gy11, framförallt på de högskoleförberedande programmen. Men vad hjälper det när vi måste traggla gammal skåpmat med 95% av eleverna? De har dålig taluppfattning, kan ej räkna bråk, potenser, negativa tal, procent. Geometri och algebra ska vi inte tala om... Var på en föreläsning i vintras som bl.a. handlade om svenska elevers dåliga matematikkunskaper. Svenska elever har en av västvärldens svagaste kunskapsutveckling (i matematik) mellan åk 4 och 8, dvs i de flesta andra länder lär sig eleverna mycket mycket mer under de skolåren. Dessutom är vi så rädda i Sverige för att introducera lite mer abstrakt matematik tidigt eftersom man tror att man "skrämmer" bort barnen. Jag tror snarare att många är uttråkade och därför till slut struntar i det. Var på studiebesök på en skola i Polen för ett antal år sedan. Där löste 10-åringar avancerade ekvationer som väldigt många av mina elever i gymnasiet aldrig skulle klara...

Här kan du läsa om innehållet åk 1-3
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/matematik

På skolverkets sida finns också A3-blad man kan ta ut så att man ser hur läroplanens krav hänger ihop under hela skoltiden, de är verkligen bra! Dra ut den.  

I årskurs 1-3 Taluppfattning och tals användning

 

Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning. Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien. Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal. Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer. De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer. Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer. Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.

 

Algebra

 

Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse. Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.

 

Geometri

 

Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning. Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet. Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras. Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.

 

Sannolikhet och statistik

 

Slumpmässiga händelser i experiment och spel. Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar.

 

Samband och förändringar

 

Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

 

Problemlösning

 

Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer. Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.
 
 

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.

Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder. Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra. Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal. Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk. Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer. Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.

Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat. Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0–20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0–200. Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt. Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt. Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.

Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat. Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.