Personligt ombud

Min arbetskamrats vuxna pojk har ansökt och har rätt till något, tror det kan vara personligt ombud, just som hjälp vid kontakt med myndigheter och liknande. Så när mamman inte orkar eller vill så har han rätt att få med sig nån vid läkarbesök och nån som hjälper honom fylla i diverse dokument som behöver skickas in (t.ex försäkringar, deklaration, sjukintyg). Har har diagnosen högfungerande autism tror jag.

Då har vi samma diagnos. Har han fått ett ombud än? Är han nöjd med ombudet isåfall?

Ja han har rätt till ombud men har vad jag vet inte nyttjat det. Mamman hans är frisk och kry. Men det är bra att ha om han vill göra något utan hennes stöd och insyn eller så kan hon faktiskt dö och hon vill att han då skall klara av att fortsätta bo själv. Han jobbar som kock i storkök, med lönebidrag, bor i egen lägenhet och verkar må toppen.

Hur mår du och har du jobb?

Är det inte godman och boendestöd du menar att han kan ansöka om? För vad jag förstår så har de inget med exempelvis ekonomi att göra (du pratade om att klara av att bo själv) Jag har inga problem med att bo själv, det är som sagt bara myndighetskontakter jag behöver hjälp med och läkarkontakter. Hjälp vid läkarkontakt är viktigast.

Jag bor som sagt själv, det är inga problem. Just nu är jag sjukskriven (har inget med autismen att göra) men jag har alltid haft ett vanligt jobb (utan lönebidrag) Då jag blir frisk vill jag börja plugga.

Nej han klarar sig helt själv. Som jag fattar det är det just hjälp vid myndighetskontakt, och de har fixat detta så han inte skall vara beroende av sin mamma. I dagsläget vill både mamman och sonen att hon hjälper honom, men han har valmöjligheten. Och det har även hon. Eller om hon blir sjuk eller liknande så har han rätt till hjälpen.

Jag har haft Personligt ombud. Där och då var det jättebra för mig. Fick hjälp att orka ta tag i olika saker och även att hon gjorde vissa saker åt mig - efter överenskommelse.  Nu har jag en helt annan typ av problematik än dig antar jag, men jag rekommenderar dig att våga testa! De var mycket proffsiga och hade ett bra respektfullt bemötande utan att ta över på ett felaktivit sätt . Hoppas du får samma positiva upplevelse i så fall!

Skönt att det fungerade bra! Vad var det för saker ombudet hjälpte dig med?

Det låter som att du har en annan problematik ja, för mig handlar det inte om att jag inte klarar av eller orkar kontakta myndigheter. Jag behöver ingen puchning. För mig handlar det om att de inte förstår mig och det blir ofta stora missförstånd som gör att de inre fattar beslut utefter den situationen jag faktiskt är i.

Hon diskuterade med CSN om jag skulle kunna få skriva av mina studielån.

Först gjorde vi en inventering eller kartläggning av mitt liv där och då och vad jag behövde hjälp med och i vilken ände vi skulle börja. Det innebar bl.a. att jag orkade komma mig för med att byta bostad och allt vad det innebar.

Minns inte riktigt - det är rätt länge sedan.    

Okej, kan man skriva av studielånen bara för att man har en diagnos? Det låter inte helt rätt.

Nej det kan man inte.

Personligt ombud hjälper inte folk. De är en hjälp till hjälpen. Allt de gör är att hjälpa personen att ansöka om hjälp, boendestöd tex. De kartlägger behoven och hjälper till men ansökan. Det är allt. I alla fall i min stad. Dessutom är det typ 5 månaders väntetid för denna hjälp.

och det var värt att tillägga 10 år senare i denna tråd?

Att få hjälp och stöd med kontakter är inte fel, har svårt att förstå vad du menar.