De har ingen gemensam fruktstund, utan man får äta sin eventuella frukt när man känner att man behöver den. Att vara det där barnet som är utan frukt är nog inte så roligt, så jag tycker det är bra att man inte gnuggar in det genom att ha fruktstund för alla.
Kan ni fruktstundskramare inte ens för en sekund känna med de barn som aldrig har frukt med sig och tvingas titta på när de andra äter? Tycker ni att skolan ska bidra till utpekande av dessa barn genom att dagligen låta dem sticka ut. Jag tycker att kompromissen att man får äta sin frukt när man behöver den är en väldigt bra lösning. Det jag vänder mig mot är att sitta tillsammans och plocka fram frukten så att det tydligt märks vem som har och vem som inte har.
Jag har vuxit upp i en av betongförorterna från miljonprojektstiden och har upplevt socialt utsatta barn på nära håll. Jag har svårt att blunda för en verklighet med barn som går i ofordrade gummistövlar när det är minusgrader och vars huvudsakliga föda utgörs av skolmaten och som alltid "glömmer" matsäck vid utflykt. Kan slopade gemensam fruktstund göra dessa barns start i livet lite smidigare så tycker inte jag att det är någon stor uppoffring för de mer priviligerade. Även om man föds med olika förutsättningar så tycker jag skolan ska sträva efter att jämna ut skillnader, inte förstärka dem.