Skulle du låta din sexåring åka skolbuss själv?

Om hon ska åka kommer vi åka med henne första gången och sedan dagarna efter åka bakom med bilen tills hon känner sig trygg. Min dotter är inte orolig för något, men jag är som någon annan skrev ett nervöst vrak.

Funderade inte ens på saken när dotter började förskoleklass. Hon skulle börja skolan och då började hon åka skolbuss, annars skulle hon ju inte ta sig till skolan

Här skulle det inte funka eftersom skolbussen stannar på två andra skolor före vår. 

Vår skolbuss stannar både före och efter dotterns skola. Varför skulle det inte fungera?

När hon kommer till skolan är det väl personal som tar emot och skriver upp att barnet har kommit?

Min son åkte *körbuss* till o från skolan då han var 6 år.
Dvs han gick från klassrummet till bussen. Som sen körde till kyrkan 6 km bort. O sen tvärtom.
Det gick jättebra.
Han tyckte det var kul. Däremot tog det några gånger innan jag kunde slappna av.

Åk med en gång. 

Varför skulle hon inte kunna åka skolbuss?? Tror du ska akta dig så att din nojja inte smittar av sig på tösen! Hon tycker det här ska bli spännande och roligt, jamsa dig nu inte så att du skrämmer upp henne så att hon tror att det är farligt att åka bussen. Risken är stor att du gör detta till ett problem som inte finns! OCH busschaufförerna är vana att ta med dessa små barn och har bra koll på dem. Hjälper dem över vägen om de behöver korsa den på hemvägen osv. 

Våra barn har åkt skolbuss/skoltaxi som 6åringar. Trevliga (samma varje dag) chaufförer, lärare som hämtar och lämnar vid taxin har gjort att det funkat fint. Första skoldagen åkte vi efter taxin, för att ge extra trygghet, sen funkade det.

Jag skulle nog vara orolig att sonen skulle gå av på fel ställe. Om han gick av på fel ställe, bussen åkte och han inte visste var han var, då skulle han bli otröstlig och gråta. Det vore katastrof för honom. 

Det händer inte. Det är - åtminstone här - inte en vanlig buss där ungarna själv ska hålla reda på vart de ska gå av, utan en skoltaxi med en chaufför som ansvarar för barnen fram tills att varje barn blivit lämnat vid sin skola, och för de små blivit avhämtade av skolpersonal. Skulle något barn försöka gå av vid fel skola, skulle alltså busschauffören protestera. När barnet är helt säkert med hur det ska gå från platsen där det släpps av vid skolan och till sitt klassrum kommer föräldrarna överens med läraren om att barnet kan gå själv. I vår skola ska det då gå direkt in och "rapportera" sin ankomst. EN gång på nu fyra år har det blivit missförstånd vid hämtningen (våra barn har inte åkt skoltaxi alla dagar p g a att de går på fritids). Då gick barnet (tredjeklassare) tillbaka till skolan och fröken fixade att det löste sig och ringde oss.

Det hände mig när jag började "lekis". Ute på landsbygden finns inga alternativ än att åka buss, föräldrar kan liksom inte skjutsa barn ibland flera mil åt "fel" håll. När jag började lekis hade vi flyttat och allt var nytt även om vi självklart hade varit och hälsat på och haft lite av en "inskolning" innan. Bussen stannade vid en annan skola innan, jag råkade hoppa av där, trodde vi var framme! Gick tom in i skolan och undrade vart jag skulle (allt från besöket och inskolningen var som bortblåst i nervositeten att börja på nytt ställe tydligen). Men då sprang några efter mig in, så de for naturligtvis inte ifrån mig! Man skrattade lite och skojade om att jag hade bråttom att börja skolan (det var en 1-6 skola). Det jag vill säga är, att även om jag tyckte det var lite läskigt, pinsamt och jobbigt, så blev ju ingen skada skedd! Men jag lärde mig

Som ovan skrev så är det ju en skolskjuts där chauffören ansvarar för barnen tills att de kommer dit de ska, inga vanliga bussar där barnen tar ansvar för vart ska de av osv.

TS det kommer gå utmärkt!

Jag kör skolbuss, å många 6åringar åker "ensamma". Ingen fara med det. Både chaufför och övriga skolbussåkare har stenkoll på vart den ena el den andra ska kliva av :).

Där jag kör så är det iaf ansvariga på skolan som som möter upp barnen när dom kommer fram. (Gäller 0an-3an)

Varje höst kommer nya elever, vissa mer oroliga än andra. Så tror dom flesta chaufförer är vana och kan hantera dessa situationer. Det är några gånger man hört en snyftade elev som snabbt känner sej trygg igen :)

Det kommer säkert att gå jättebra! Sedan får ni ju se till att hon blir inskolad på skolan först, så klart, men själva bussåkandet tror jag inte att ni behöver oroa er alls för! Följ henne till bussen och prata lite med chauffören, och meddela skolan att hon kommer att åka buss.

självklart. Min dotter åkte skolbuss redan som 3 åring. Inga som helst problem.

Du känner ditt barn bäst och vet vad hon klarar. Hade jag litat på att mitt barn klarat det hade jag nog åkt med skolbussen de första dagarna och försäkrat mig om att min flicka hittade till klassrum, visste rutinerna osv.
Min bror åkte skolbuss själv till lekskolan minns jag, och på 70-talet var det inget konstigt alls.

När jag gick i skolan så åkte de flesta lågstadieelever skolbuss... redan i förskoleklass faktiskt. Där jag gick så fick man bara åka skolbuss tills man fyllt 10... sen fick man bara åka om man bodde mer än en mil ifrån... dvs om man alltså bodde i en annan by som inte hade mellanstadie eller högstadie på sin skola....

jag fick dock aldrig åka skolbuss då jag bode på fel sida om en väg.... det intressanta var att nästan hälften av de som åkte skolbussen bodde närmare skolan än mig men på rätt sida om denna vägen...

Så jag fick skjuts varje dag då det var lite väl långt att gå/ cykla för en <10-åring på egen hand då det inte fanns nån trottoar eller cykelbana på vägen. Trotts att det var mitt i tätbebyggd område så är det ju inte säkert att cykla 2.5km i mörket på en väg där två bilar knappt kan mötas... 2.5km var ungefär vad jag hade till skolan om man körde, cyklade eller gick... fågelvägen var det ca 1.7-2.0km om jag minns rätt... flera i min klass som fick skjuts bodde 1km fågelväg från skolan och hade kanske max 1.5km i bil/cykel/gångväg.

Jävla lustigt system..