HasseA skrev 2013-08-21 16:28:10 följande:
Okej. Vi är väl rätt överens i detta fall då. Och jag tror Anders 386 är det också, i grova drag.
Men när du nu igen skriver "fegheten i att påstå att det är för hans frus skull de håller käft , det är ganska tydligt att den enda anledningen är att rädda sina egna skinn", då är du ju ute o cyklar på samma stig en gång till.
Hur kan du hävda det, när du till och med själv är kluven till om det vore bra att berätta?
När du är kluven, du som inte ens känner Anders fru, varför kan då inte Anders vara helt övertygad om att hans fru inte skulle hoppa av glädje över att få veta?
Varför är det OK att du tänker att det kanske ändå är bäst att inte berätta, men det är inte OK när Anders tänker likadant? Då har han enbart andra motiveringar, vet du (märkligt nog, och du skriver dessa motiveringar i dina inlägg...)
Jag är också kluven. Halva jag tänker si, halva jag tänker så. Och min totala gissning är att Anders 386 tänker likadant, och har gjort sen det skedde. För min bild av Anders 386 från andra trådar är att han är en bra man. Och då tycker jag det är riktigt taskigt, och riktigt fult att påstå att han inte har någon ånger över det som hänt, fast han tydligt skrivit att han just har det. Det är inte ärlighet, som sagt, att debattera på det viset. Och att då själv förorda ärlighet - näe, det faller lite, i mina ögon.
Och jag är ganska säker på att Anders fru har gått runt länge med en gnagande känsla av att nåt har varit fel. Hon kan lika gärna som att bli förbannad faktiskt uppskatta ärligheten för att hon äntligen får ro. Hon kanske reducerar umgänget med de andra två ett tag, men så länge ingen gör misstaget att visa henne annat än skuldkänslor så ger nog det sig också.
Anders påstår sig älska henne. Då bör hon vara en människa som Anders litar på inte överreagerar.
Jag har sett många relationer där en varit otrogen och varit helt övertygad om att den andre/a varit absolut ovetande och lycklig. Har man umgåtts med säljare så...
Den andre är nästan alltid medveten om att nåt har hänt, gissningen är alltid otrohet, men utan bevis vågar dom inget säga.
Utgången blir ofta att nån gång tillkommer andra bekymmer och en överdrift med flaskan och så kommer det ut och svaren på frågorna går alltid snett. Att ljuga är svårt för en person. Att samordna lögner mellan två eller tre går inte utan särskild träning.