När ringer du Pelles lärare? a.k.a. Har lärare alltid jour?

Nä, men hur ska jag kunna lämna mitt barn bara så där utan att få någon info om hur de kommer att agera för att skydda sonen? DET hade hon kunnat berätta om jag hade ringt henne på kvällen. 

Är hon inte medveten så måste hon ju upplysas. 

På sönernas skola finns en pojke med grav ADHD. Han är farlig och ger sig stundtals på de andra barnen fysiskt. Han har en assistent, men större mespropp finns inte på detta klot. Jag kan ta hand om mitt barn hemma, men jag kan ju inte sykdda honom i skolan. Om något händer behöver ju fröken få veta det, oavsett om jag som förälder får veta det kl 13 eller kl 21. Något kan ju hända på morgonen därpå, innan jag hunnit informera fröken (om hon nu är upptagen med t ex vikarieanskaffning). Skoan måste vara medveten. 

Pojken är farlig, och jag upplever att lärarna är lite blasé. "Äh, han är nog inte så farlig", liksom. Man måste vara övertydlig och verkligen berätta vad idioten gjort varje gång för att lärarna ska fatta att de måste punkta honom. Ger han sig på ett barn igen så tror jag nog att berörd förälder (jag eller någon annan) polisanmäler det hela. Han är sjuk. 

Så min son ska gilla läget och ta emot stryk, men pojken som slår är den det är synd om? Konstig inställning. 

Man skäms förhoppningsvis mer om man inte tar tag i att ens barn blir illa behandlat i skolan.

Beror på vad det gäller;

Har mitt barn råkat illa ut i skolan så ringer jag så snart jag får veta, oavsett dag, inte nattetid dock såvida det inte handlar om grov misshandel osv.

Gäller det skolarbete som jag _måste_ diskutera med läraren och jag inte kan få tag i läraren på skolan så vardag före kl 18.. och då skäms jag en hel del.. för läraren är ledig och ska inte behöva ta emot samtal i onödan.. men finns det inga alternativ så..

Egentligen borde jag väl inte svara, men ditt inlägg är så oförskämt att jag känner att jag måste. Min son har en språkstörning. Det yttrar sig bl a så att när han hamnar i situationer där han blir rädd, ledsen. arg eller skrämd så får han (precis som alla vi andra) ett hormonpåslag. Kroppen signalerar "fly eller slåss". Det innebär för honom att överföringen mellan hans hjärnhalvor, det som gör att vi kan få fram ord, inte funkar. M a o är det så att när han har konflikter med andra barn blir han vanligen tyst och får inte fram orden. Logopeden beskriver det som att han i hjärnan VET vad som hänt och att han VET vad han vill säga, men han får inte fram orden. Han blir oerhört frustrerad och ledsen över detta. Ibland kan dock incidenten ha hänt på förmiddagen och han tänker på det hela dagen. Senare på kvällen när han har bearbetat det hela lite kommer känslorna. Han kan då gråta och berätta ytterst små fragment av det hela, men jag har ingen direkt aning om vad det är han vill berätta och vad som hänt. Ska han då gå i en specialskola, menar du? Eller vad? Han funkar i 99 situationer av 100, men när han får hormonpåslag som jag beskrev ovan funkar inte hans hjärna. Därför vill jag att skolan berättar för mig om sådant vid hämtning. Om de inte gör det så tycker jag att jag har rätt att ringa berörd personal på kvällen. Han har rätt till hjälp, tycker vi. 

Ok, jag förstår att det kan verka rörigt. Jag har två barn, det ena har en språkstörning. Det andra har haft bekymmer med ett aggressivt barn som har adhd. 

Är väl rätt självklart att läraren kan göra MASSOR då det handlar om en mobbingsituation som startat på skolan.

Fast om barnet har speciella behov kanske det inte går att lösa problemet utan att veta vad som hänt. Om nu hennes barn inte kan redogöra för händelsen själv så kanske det är nödvändigt att ha en helhet för att han ska kunna lugna sig?

Och ringer man 5-6 gånger/ termin och läraren INTE skulle tycka det var okej, så hade h*n garanterat talat om det för henne, alt. delat ut ett allmänt utskick om vad som gäller etc. Även lärare har ju förmågan att förmedla sig.

På våra skolor har de som sagt uppmanat föräldrarna att ringa och alla får hemnummrena vid läsårsstarten.
Det är inte alls omöjligt att det är så även för dem.
Det fungerar väl olika kort och gott för olika lärare. Vi hjälper gärna till och andra vill inte.
Vi har haft lärare alltid som brytt sig väldigt mycket om alla barnen i klassen och tycker det är viktigt att de allihop mår bra både i och utanför skolan så det är säkert därför de tycker det är okej?

Man löser problemet att barnet slipper en hel kväll/natt  med magont, tårar och sömnlöshet.
Jag tolkade den mamman som att barnet lugnar sig när föräldrarna fått veta vad som hänt. och om man inte tycker att ett barn i den situationen behöver den hjälpen så har man nog en grav empatistörning faktiskt.
Och om det vore så viktigt för läraren att föräldrarna INTE ringer så skulle de vara väldigt noga med att informera om vad som hänt när barnet hämtades.

Hur ska hon hantera sitt barns mående i en situation där hon inte har en aning om vad som hänt pga att barnet inte kan förmedla sig?

 

Exakt den mamman som skrev så verkade ha det så med sitt barn.
Hennes barn kunde ju inte förmedla alls vad som hänt pga sitt handikapp.
Det är ju en viss skillnad mot ett barn som inte har detta handikapp.

Du ser!
Det finns alltid undantag.
Precis som de flesta inte har några som helst behov av att ringa sina barns lärare på kvällstid. Men det finns få undantag där det kan vara aktuellt att göra det. Det stora antalet föräldrar mailar eller pratar i skolan. Men för vissa finns undantag där det behövs.

Så om vi tar ex. att barnet gråter och inte vill gå till skolan pga en händelse ska läkaren på akuten vänta tills h*n har en ledig dag en vecka senare?

Vi jobbar iofs alla inom näringslivet just nu och tar alla emot samtal från kollegor, kunder och leverantörer på fritid ibland. Även när jag jobbade statligt inom universitetet tog jag emot jobbsamtal på fritiden från bland annat studenter och doktorander.

Ja du, jag har klurat lite på det men inte mycket men tycker att den allmänna inställningen från lärarkåren i Sverige är att det är inte deras fel om barnen misslyckas i skolan. Och jag tycker helt enkelt att, Jo det är ditt fel, ditt ansvar. Här borde skolan hållas ansvarig för att eleverna ska klara skolan. En lärare ska inte kunna säga att eleven inte klarar skolan för att den inte har föräldrar som kan hjälpa hemma utan det är faktiskt skolans uppgift. Inte enbart lärarens då såklart. Men idag så upplever jag inte att lärarna känner något direkt personligt ansvar för att barnen verkligen ska kunna allt utan det är föräldrarnas uppgift att se till att barnen lär sig i skolan. Tycker det bli avigt. Det exakta utformningen av detta avvaktar jag på men jag hoppas att det kommer. I och med att lärare vill ha och ska ha mer status så måste de också ta mer ansvar.

Just det du nämner mobbning/kränkning och misshandel. Självklart ringer jag även rektorn i det läget men OM läraren kan tänkas ha mer info om situationen och jag inte är helt säker på hur det förhåller sig ringer jag läraren först. 

Vad läraren kan göra? Ja, berätta vad som hänt, hur det gått till, vad hen tror/vet om hur barnet skadats, skulle även ringa oavsett tid om det är annat akut tex som i vintras när mitt barn föll ihop i skolan och den enda som visste vad som hänt var just.. läraren.. viktigt att läkaren får veta exakt vad som hände när och hur det såg ut och hur lång tid osv för att snarast sätta in rätt behandling.
Ibland är snabb och ackurat information livsviktigt.

Är du lärare? Är du förälder? Vad anser du är ok gällande TS? Vad är inte ok?

Så rektorn är helt ok att störa men inte läraren?