• Froststar

    När ringer du Pelles lärare? a.k.a. Har lärare alltid jour?

    Anonym (Mamman) skrev 2013-07-29 17:55:49 följande:
    Jag fortsätter kräva att jag får info om incidenter av personalen när jag hämtar på em. Om så inte sker fortsätter jag att ringa på kvällstid för att få info om sådant som hänt. Jag tycker att det är deras skyldighet att hjälpa till när de vet att sonens diagnos försvårar för oss. Om personalen skulle sluta svara skulle jag ta upp problemet med rektor och barn- och bildningschefen i kommunen. Barn har rättigheter, speciellt barn med diagnos. 

    Du, det där sista "speciellt barn med diagnos" tycker jag används som ursäkt för all möjlig oförskämt beteende. Om inte av barnen själva, då av föräldrar. Ditt barn har inte fler rättigheter än andra människor. Om specialhjälp behövs är det ditt ansvar som förälder att fixa det genom kommunen eller hur du vill. Men... Nej, lärare har ingen skyldighet att svara på kvällen. Nej, din unge är inte den enda läraren har i klassen. Nej, din unge är inte den ende som vistas ute på rasterna där en rastvakt övervakar. Om du vill veta hur det ligger till får ditt barn säga något (samma som han säger senare) när du hämtar eller i alla fall till inte senare än när läraren slutar för dagen. Om han inte gör det får det vänta till nästa dags morgon. Om ditt barn har så grava problem att han inte kan fungera i en vanlig miljö gör du honom en björntjänst att tvinga honom att vistas i en sådan miljö.

    Människor har rättigheter, det gäller vuxna likväl som barn. Rättigheterna är inte uppdelade efter yrkeskategori eller diagnos. Ju förr du förstår det desto bättre blir det för ditt barn och desto fler besvikelser besparas han.
  • Froststar
    Anonym (Förstår) skrev 2013-07-30 12:33:15 följande:
    Jo, rättigheter är uppdelade efter behov i skolan, vilka ofta är större vid diagnos även om det inte just är själva diagnosen som ger rättigheterna. Jag hoppas att du inte jobbar som lärare när du inte vet det.

    Jag hade aldrig accepterat att min unge skulle ha färre rättigheter i skolan bara för att h*n inte har någon diagnos. Enda jag kan acceptera är att barnet med diagnos får extrahjälp men, märk väl, inte på andras bekostnad utan då ska extra resurser till. Andra ska inte behöva hämmas, begränsas eller lida pga det här. Om jag lider av hörselskador är det mitt ansvar att skaffa utrustning som gör att jag kan höra på en arbetsplats eller en tolk. Jag kan väl inte kräva att hela arbetsplatsen kommunicerar så att jag kan förstå. Som ett exempel.
  • Froststar
    Anonym (Förstår) skrev 2013-07-30 12:45:50 följande:
    Vad du accepterar är rätt ointressant. Det är skolans ansvar att se till att barn får stöd efter sina behov och tar man till exempel hörselskada som du nämner måste visserligen föräldrarna skaffa hörapparat eftersom den är personlig och även används hemma, men det är skolans ansvar att se till att miljön i skolan är anpassad eller till exempel anställa en dövtolk/assistent.

    Och jo, det är faktiskt så att man kan kräva att en arbetsplats anpassar arbetsmiljön så långt det är möjligt. Till exempel om någon har ont i ryggen, har läkarintyg på att hen behöver en speciell stol, så är arbetsplatsen skyldig att fixa det. 

    Vad jag accepterar är kanske helt ointressant för dig. Men det hade det inte varit om du arbetat på en skola om mina barn gått där och deras framgång hade påverkats av vissa andra.

    Ditt andra stycke är bara ett annat exempel på det jag skrev.  Hela arbetsplatsen påverkas inte av EN stol.
  • Froststar
    Anonym (Mamman) skrev 2013-07-30 14:38:28 följande:
    Egentligen borde jag väl inte svara, men ditt inlägg är så oförskämt att jag känner att jag måste. Min son har en språkstörning. Det yttrar sig bl a så att när han hamnar i situationer där han blir rädd, ledsen. arg eller skrämd så får han (precis som alla vi andra) ett hormonpåslag. Kroppen signalerar "fly eller slåss". Det innebär för honom att överföringen mellan hans hjärnhalvor, det som gör att vi kan få fram ord, inte funkar. M a o är det så att när han har konflikter med andra barn blir han vanligen tyst och får inte fram orden. Logopeden beskriver det som att han i hjärnan VET vad som hänt och att han VET vad han vill säga, men han får inte fram orden. Han blir oerhört frustrerad och ledsen över detta. Ibland kan dock incidenten ha hänt på förmiddagen och han tänker på det hela dagen. Senare på kvällen när han har bearbetat det hela lite kommer känslorna. Han kan då gråta och berätta ytterst små fragment av det hela, men jag har ingen direkt aning om vad det är han vill berätta och vad som hänt. Ska han då gå i en specialskola, menar du? Eller vad? Han funkar i 99 situationer av 100, men när han får hormonpåslag som jag beskrev ovan funkar inte hans hjärna. Därför vill jag att skolan berättar för mig om sådant vid hämtning. Om de inte gör det så tycker jag att jag har rätt att ringa berörd personal på kvällen. Han har rätt till hjälp, tycker vi. 

    Mitt inlägg är inte oförskämt. Om man vill ha förståelse, hjälp, välvilja och respekt kan man börja med att själv vissa desamma och inte alltid försöka köra över alla andra och hävda sin rätt.
  • Froststar
    Starkast skrev 2013-07-30 15:54:21 följande:
    Många har arbeten där det är ganska svårt.
    Låt säga en läkare som jobbar på akuten, eller en som ansvarar för en viktig maskin i en fabrik. Då är det inte bara att svara i telefonen faktiskt. Och vissa lärare vill även vara ifred på sina raster.



    En läkare som jobbar på akuten har vissa lediga dagar, förmiddagar, etc, kan ta det då. Är det OK om jag ringer en läkare på akuten som har behandlat mig för akut situation beträffande en kroppsdel då den kroppsdelen skadas igen? Även om h*n inte är i tjänst just då?
  • Froststar
    Anonym (gnälligt) skrev 2013-07-30 19:27:39 följande:
    Lärare är ju bland den gnälligaste yrkesgrupp vi har här i Sverige. Synd tycker jag. jag vet inte hur du tror att det är på andra jobb men jag vet då ingen som inte tar emot jobbsamtal ibland på fritiden och speciellt på semestern. Och då jobbar vi i olika branscher och med olika saker. Men det är lärarna som klagar såklart. Som inte heller vill ta något ansvar för om barnen lär sig det de ska i skolan eller ej. Nejdu, kraven på lärarna borde öka och de borde ställas till svars inför hurvida deras klass klarar de uppfyllda målen eller ej.

    När jag arbetade i callcenter med helpdesk var det då ingen som ringde mig på fritiden. Inom äldreomsorgen, nope. Enbart när jag var timvik men det är en annan sak och då var det chef/samordnare som ringde. Inte kunder och anhöriga. Ingen av de arbetsplatser jag varit på har kunder grävt upp och ringt till min privata mobil eller mitt hemnummer. Inte ens när jag hade en tjänst med jourfunktion. Och absolut inte i mitt nuvarande arbete. Vad är det för yrken helt specifikt som du menar?

    Gällande krav kanske man ska vända på det och hålla föräldrar direkt ansvariga för att deras ungar inte når upp till en viss nivå, till vissa krav och visst beteende i skolan. Socutredning, kuratorsamtal, ekonomisk rådgivning, etc skulle nog få vissa föräldrar att fatta att deras avkommor är deras eget ansvar.
  • Froststar
    Solrosens skrev 2013-07-31 06:48:27 följande:
    Jag känner flera lärare som knappt kan tala svenska än mer skriva och stava rätt! De felar enorm grammatiskt också.

    Hoppas att du inte är lärare i svenska då.
Svar på tråden När ringer du Pelles lärare? a.k.a. Har lärare alltid jour?