Jag hade förlorat närmare 2L blod efter förlossningen och mådde verkligen pissdåligt! Började amma men när sonen krånglade med feltag och med blödande bröstvårtor som resultat så stod jag inte ut längre! Försökte pumpa som avlastning istället men mjölken blev blodblandad och att ge sonen blodblandad bröstmjölk kändes inte OK.
), men det är huvudsakligen från en äldre generation och människor jag inte känner särskilt väl. Tror att det kan bero på att de upplevs som "neutrala" kallprats-frågor som väder och vind.
Sen är det ju så också att man känner sig mer påhoppad just i början när man har tagit beslutet att inte amma. För mig var det ett jättejobbigt beslut. Grät varje gång som jag skulle ge bröstet och sambon sa att jag skulle sluta. Jag kände mig som en värdelös mamma som orkade kämpa. Att då dessutom behöva förklara och försvara mitt beslut var oerhört jobbigt!