Varför välja ersättning?

Första gången: För tidigt fött barn som inte orkade suga + knappt någon mjölkproduktion. Jag blev fullkomligt misshandlad i flera dagar av amningsmaffian på BB. Brösten var allmän egendom som alla skulle mjölka, klämma på och koppla till elektriska maskiner i storlek Audi som under plågsam användning tvingade fram ca 2 ml. När jag inte hade någon hud kvar på bröstvårtorna och grät varenda gång barnet gav ifrån sig ett pip eftersom jag visste vad som väntade satte vi ner foten och valde flaskmatning. Andra gången: På grund av det som hände vid första barnets födelse ville jag välja bort amningen. Läkaren på BB vägrade dock skriva ut tabletter som stoppade mjölkproduktionen. Jag fick mjölkstockning (försökte amma, men barnet fick inte ut något) och hade fruktansvärt ont. Annan läkare skrev ut Pravidel, som gav mig en allergisk reaktion där ansiktet svullnade upp och jag fick svårt att andas. Tredje gången: Jag accepterade inte ett nej när det gällde medicinen som stoppar mjölkproduktionen (den som skall tas inom 24 timmar) och vägrade dessutom acceptera förslaget att ta den i bilen på vägen hem. Vi hade med oss ersättning och flaskor till BB och skötte vårt utan att någon lade sig i.

Nej, det var ingen vidare positiv upplevelse. När vi väl sa ifrån var det ingen som bråkade, men det var ju heller ingen som frågade hur vi ville ha det innan de satte igång. Man SKULLE amma, mjölkproduktionen SKULLE tvingas igång och det var ju synd och skam att den stackars ungen behövde koppas i ersättning för att mina tuttar inte dög. Jag var 26, tuff, påläst och hade stöd av min man och det tog ändå dagar innan jag vågade säga ifrån. Så jag förstår att folk kan känna sig oerhört överkörda när inte personalen är lyhörd.

Jag hade förlorat närmare 2L blod efter förlossningen och mådde verkligen pissdåligt! Började amma men när sonen krånglade med feltag och med blödande bröstvårtor som resultat så stod jag inte ut längre! Försökte pumpa som avlastning istället men mjölken blev blodblandad och att ge sonen blodblandad bröstmjölk kändes inte OK.

Nej, inte alls konstigt att förstå. Varför generaliserar du så grovt? Ammande kvinnor är knappast en homogen grupp. Det finns dem som helammar, dem som delammar, dem som ammar länge, dem som ammar kort (och allt däremellan). Det finns dem som har mycket problem och dem som det fungerar felfritt för etc.

Att ammande mammor pratar amning är väl inte särskilt konstigt? Lika lite som det är konstigt att dem som ger ersättning samtalar om det. Eller? Du verkar ha en märklig umgängeskrets, och den kanske inte kan utgöra statistiskt underlag för hela landet.