Skräckslagen, snälla läs!

Det första du får inse att han är som han är och att du inte kan ändra på honom. Det andra är att det du gör inte funkar. Olösligt behöver det ju inte vara, men du får ta ett par steg tillbaka och tänka till. Vad är det du vill ska hända? Är det verkligen viktigt för barnen (inte för dig alltså, utan för dem)? Hur ska du uppnå det framöver?

Finns det i domen något om att barnen ska ha kontakt med dig på något vis under sin sommarperiod med pappan? Om det finns så ska han hålla sig till det. Då låter du ditt juridiska ombud be hans att upplysa honom om att efterleva domen. Finns det inte så är det inget du kan kräva. Då får du jobba dig till det.

Istället för att kräva av honom, ställ frågor. Under tre veckor vill säkert barnen ha kontakt med dig någon gång. Dock ska man inte hålla på och kontakta dem hela tiden, för då saknar de bara mer. Så då frågar du honom artigt inför nästa tillfälle om ni kan ange någon tidpunkt till barnen då de kan få tala med dig en stund.

Lägg så mycket skit du kan bakom dig. Dra inte upp det i ditt eget huvud ens utan försök skapa en ny framtid istället för att älta den gamla. Jo, jag vet alldeles utmärkt hur förbannad man kan vara på någon som beter sig som en idiot och är så där otrevlig (jag har blivit mordhotad av mitt ex till och med) men jag vet också och kanske just därför att attack inte funkar på en snedseglad dumskalle som lätt blir provocerad och tar till otrevligheterna.

Låt honom inte komma åt dig med sina påhopp. Låtsas inte se dem. Sluta bekräfta dem. Likt mobbaren kommer han då också att inse att det inte är lönt förr eller senare.