Tre missfall..

Har nu genomlidit mitt tredje missfall, v 5+2. Just nu känner jag ingenting. "Jaha, ett till ja. Ja det kunde jag ju väntat mig." Självklart fick jag panik när det i söndagskväll var lite bruna flytningar i trosan innan jag skulle gå och lägga mig. Låg vaken mest hela natten och ögonen började tåras. Kände en olustig lättnad när det redan på morgonen började sätta igång ordentligt. "Va skönt att det går snabbt denna gången."

Mitt första missfall fick jag den 14:e maj förra året, kring v. 7+?. Datumet kommer jag ihåg eftersom min katt fick sin första kull kattungar dagen efter, livets ironi. Var helt besatt av att bli gravid därefter. Var på UL och allt var bra, bara lite till kvar som kroppen själv stötte ut.

Blev gravid i oktober igen. Lyckan var kortvarig och jag fick missfall i v 5+?. Flydde från jobbet och började storböla i omklädningsrummet. Fick tid för UL som var normalt. Denna gången gick inte hormonerna ur kroppen och när jag fortfarande plussade efter 5 veckor ringde jag GYN. Gjorde ett nytt UL och de hittade något på ena äggstocken som dom inte visste riktigt vad det var, ett EX? Fick reda på att jag två dagar efter skulle ta blodprover och ställa in mig operation. Tack och lov var mina hormonvärden så låga så att en operation inte var nödvändig. Fick i flera veckor gå och ta prover och fick efter egen begäran göra ett nytt UL som då var helt normalt och såg fint ut. Sista besöket hade jag fredagen före julafton, då var planen att jag skulle ta ett gravtest efter nyår och detta var äntligen negativt! Detta tog knäcken på mig och det tog några månader innan vi orkade försöka pånytt igen.

Jag har en dotter som blir 3 år i oktober. Jag hade inte ett enda missfall innan jag fick henne. Vi försökte ungefär ett halvår innan hon blev till. Hela graviditeten gick utan några komplikationer. Jag har inte jättelätt för att bli gravid, är nog rätt normal tror jag, det har tagit ett par månader varje gång innan jag blir gravid. Men varför får jag missfall nu!!! Ringde GYN igår och de skulle sätta upp oss på en tid för utredning men väntetiden är ett par månader... Jag vill göra den nu. Jag vill veta vad som är fel! Jag vill bara veta, så att jag kanske kan börja må bra igen. Jag vill att min dotter ska få ett lillsyskon och jag och min karl ska få en liten underbar bebis. Den kommer att bli så otroligt älskad.