Om insemination är ok är då detta ok?

Om ämnet för tråden är synen på ensamstående föräldrar och deras lämplighet utifrån kön kanske det vore bättre att diskutera just ensamstående pappor kontra ensamstående mammor. Om diskussionen utgår från insemination och surrogatmödrar går det inte att undvika det faktum att en kvinna som inseminerar sig bär graviditeten själv medan en man som använder sig av surrogatmamma lägger graviditeten på en annan individ. Surrogatmödraskap är definitivt inte så okontroversiellt att en rakt av kan hävda att eventuella större protester mot ensamstående mäns barnskaffande via surrogatmoder jämfört med ensamstående kvinnors barnskaffande via insemination skulle bero på att män generellt sett ses som sämre föräldrar. Jämförelsen måste i så fall snarare utgå från ensamståendes nyttjande av surrogatmödrar, enkom.

Anyway, givet grundförutsättningarna lär det aldrig bli lika accepterat att ensamstående män skaffar sig barn via surrogatmoder som att ensamstående kvinnor skaffar sig barn via insemination just därför att det förstnämnda med nödvändighet innebär att någon annan får utstå risken med graviditeten och barnafödandet än den som önskar bli förälder.

Sedan vad gäller att kvinnor generellt ses som bättre föräldrar än män ser jag mer som ett utslag av samhällsstrukturen av idag och det grundar sig inte på något förtryck av MÄN. I och med att kvinnor varit dem som förväntats ta hand om hem och familj så fostras de tidigt in i den rollen medan män förutsätts vara på jobbet istället. Allt eftersom fler män till fullo utnyttjar sin föräldraledighet och börjar ta större del i barnens liv (vilket är förbannat mycket mer än att bara leka med dem när man kommit hem från jobbet) så kommer också synen på deras föräldraskap att ändras.