Anonym (Hanna) skrev 2014-01-05 22:28:28 följande:
Hej!
Jag hoppar in här också om det är okej? Har inte läst igenom tråden ännu (men ska) blev bara så glad att se att det är någon annan än jag som planerar så långt fram!!
Jag kommer dock inte att vara färdig med min utbildning, men väntar tills min kille är färdig med skolan och tills vi har flyttat ihop i den nya mindre staden om vi vill starta vårt familjeliv i :)
Men ibland (mer ofta än sällan) så gör de så ont inom mig att jag inte vet vad jag ska göra! Och att umgås med vänner eller familj som har barn gör det tyvärr inte bättre :( Jag och min kille pratar ofta och gärna om barn då vi båda är lika sugna, men förnuftet är starkare fortfarande. Vi pratar ofta om namn och uppfostran, men i perioder eftersom det ibland blir för mkt för oss båda då vi blir lite nedstämda av att tänka på att det är så himla långt kvar...
Hur gör ni andra för att inte tappa hoppet om att min (vår) tid kommer även den?
Vi var också SÅ exalterade när vi väl hade bestämt oss. Vi pratade om det varenda sekund när vi var tillsammans, och vi (mer jag) blev deprimerad över att det var så långt kvar.
Jag tror det är en process man måste FÅ gå igenom, att prata om det, längta och må dåligt. Förstår du hur fantastiskt det kommer vara när ni väl blir gravida? Den lyckan kommer kanske inte en person som råkat bli gravid förstå!
Min räddning var nog en "count down"-app. Både jag och min sambo har den på telefonen, och när det känns avlägset och deprimerande, så lyser siffrorna där, idag är det BARA 173 dagar kvar (vi började på över 250) tills vi lägger alla preventivmedel på hyllan. Det är som en tröst när han är less på att prata med mig om vilken spjälsäng vi ska ha, så vet jag att även han räknar ner och längtar tillsammans med mig och att när dagen faktiskt kommer, så är vi båda överens om att det är då vi ska börja.
Sen försöker vi ändå ha semesterplaner, planer på framtida hus, vi "passar på" att renovera, vara med vänner och ta ett glas vin och spela sällskapsspel. I väntan så får man inte glömma att vara här och nu - också. Njut av att duscha tillsammans, av att gå i en mataffär utan att stressa, att mysa bredvid varann i soffan, vara romantiska! Jag tror att man glömmer sånt ganska lätt sen..
Hoppas mitt pladder hjälpte till något, haha
