Fler som vill ha bebis 2015/2016?

Puffar upp den här tråden lite!

Hej på er!

Här kommer en som planerar för barn 2016. Jag tar examen i slutet på detta år och vi kommer att börja bebisbakandet med en gång. :) Är det någon mer som ska börja försöka i årsskiftet eller början av 2016?:)

Jag kommer att hinna arbeta under tiden jag är gravid eller väl planen. :) Sen vet jag inte hur lång tid det tar för mig att bli gravid, det kanske tar ett par månader och då hinner jag garanterat jobba så att jag får upp min föräldrapenning. Man måste ju jobba sammanhängande 8 månader. :)
Jag blir förskollärare och det finns massor utav jobb så förmodligen och förhoppningsvis kommer jag att ha jobb redan innan jag tagit examen. :)

Vad roligt med din examen!! Önskar att jag också var där men snart så.. Vad tar du examen i? :) Är det lätt att få jobb med ditt yrke?

Okej men det förstår jag:) okej då vill du ligga lite lågt med att du planerar graviditet. Helt förståligt. :)

Jag ser fram emot examensarbetet ändå! Tycker om att skriva. Vi har precis lämnat in vår andra B-uppsats och jag känner mig redo för C-uppsatsen nu. Det är 3,5 år så vi börjar med C-uppsatsen efter sommaren.

Håller med om att det känns tryggt att arbeta inom offentlig sektor. Man kan läsa sig till hur det mesta fungerar och har många att fråga (som arbetar inom kommunen osv).

Vi ska också ta ut hälften men vill gärna spara dagar till framtiden därför vill vi ha bra fp + lön så att vi inte behöver ta ut alla dagar med en gång. :)

Skrev från mobilen :P blev sådär haha!

Å skrev du ditt arbete ensam? Jag och en studiekompis hade möte redan innan jul med läraren som har ansvar för examenskursen för att presentera våra tankar och planer inför c-uppsatsen. Vi har en rolig ide och har sökt lite stipendium för att kunna skriva uppsatsen utomlands, men annars kommer vi att genomföra vår idé här i Sverige. Det går lika bra. :) Vi har ett intressant ämne och jag brinner verkligen för förskolläraryrket och allt som vi läser. Jag har nästan överraskat mig själv sen jag började läsa, jag trodde inte att jag skulle vara såhär taggad! Det blir mycket genus, etnicitet och andra spännande perspektiv som gör att nästan alla "ämnen" blir roligare och mer intressanta. Så jag hoppas hoppas att det blir roligt att skriva c-uppsatsen sen. Men självklart så kommer man slita sitt hår som med alla andra tentor ;) Men vi har som sagt blivit väl drillade genom att ha skrivit många större uppsatser, det känns lite betryggande.

Att arbeta sig upp långsamt fungerar säkert bra det med. Man får väga för och nackdelar helt enkelt och det är ju väldigt många som väljer familj framför en spikrak karriär (för man kan få båda) och skaffar barn tidigare. Det känns som att det är status idag att få barn sent och gärna arbeta och så mycket som möjligt under tiden ändå. Jag känner inte att det finns något rätt eller fel i varken eller utan det är upp till var och en vad som känns bäst. Alla har sina egna vägar och i vilken ordning saker och ting ska göras. Om jag ser på min gymnasieklass så är det bara jag och min bästa kompis som siktat på universitetet och gjort andra saker medan resten av gänget i princip skaffat barn efter barn och inte gjort mycket annat. Men det är inte heller fel för nu har ju de fritt fram att plugga, jobba eller vad som helst när de redan "gjort" spädbarnsåldern osv.

Jag har arbetat och bott utomlands sedan studenten så jag har tyvärr inte tjänat några pengar i Sverige innan. :( Jag flyttade tillbaka och började på universitetet med en gång. Så någon sgi har jag inte utan måste verkligen arbeta de där 240 dagarna. Äh det är bara att tuta och köra! Jag tror att det sista året med uppsats, jobb och allt kommer att göra att tankarna och längtan skingras lite.. Min sambo har stöttat mig ekonomiskt i så många år nu och hans enda önskan är att jag ska ha tagit examen och ha ett jobb innan vi börjar försöka så att vi slipper ha det som "csn" ett år till. :P Och det vill ju jag med så nu väntar vi bara liiite till. ^^

Har du någon skyddad sgi sen innan?
Din sambo vill ha barn så snart som möjligt eller hur känner han? :) Min sambo är några år yngre än mig så han har inga problem att vänta. Han skulle nog kunna vänta några år till, men det vill verkligen INTE jag. ;P

Det måste vara tungt att skriva ensam. Vi ska egentligen också göra det men kan bli beviljade att skriva i par om vi har goda grunder för det, så det känns skönt att vi har fått grönt ljus. Men du måste känna dig lite extra stolt sen när examensarbetet blivit godkänt och du har din utbildning klar. Den känslan! Och sedan veta vad man har framför sig inom en snar framtid. Jag håller verkligen med dig i det du skriver angående karriär eller arbete överhuvudtaget.. Att det var viktigare innan man började studera! Jag strävar fortfarande efter att bli en god och engagerad förskollärare men det är inte mitt största mål i livet längre. Målbilden har ändrats en smula. ^^

Visst är ALLA gravida nu! I min kompiskrets (umgås inte med folket från gymnasiet) så har nästan ingen barn men nu helt plötsligt när jag är så bebissugen så börjar alla föröka sig till höger å vänster. Så nedrans orättvist! Men samtidigt ja ja, jag hade ändå inte gjort något annorlunda. Jag har skolan klar och det är det viktigaste just nu.

Men vad trist med din sgi! Tusan att det ska finnas så knasiga regler som man måste veta om tusen år innan man ens tänkt tanken på att skaffa barn. *suck* Men vad bra att ni kan lösa det ändå. :)

Ta ett digitalt! Det är nog säkrast. Eftersom strecket inte är rosa så kan det vara ett spöksstreck men självklart kan du vara gravid!! Ta ett nytt och se om det blir starkare om du inte har ett digitalt. :) Så spännande!

Ja precis! Och blir det inget streck så vänta tre dagar till innan du testar igen. Jag har testat många gånger utan att ens få ett sånt streck så jag är inte någon expert alls! Men när hade du mens sist och när skulle du ha äl denna månad?

Ägglossningen för mig har också börjat innebära att jag får alla möjliga symtom, det är rätt jobbigt eftersom jag förra gången var supersäker på att jag var gravid. Men nu har jag faktiskt skrivit upp alla symtom jag kände sist så att jag kan titta på det nästa gång jag skulle tro att jag var gravid :P Jag tror det kan vara en bra grej faktiskt för att stanna upp sig själv när man är mitt i leta-symtom-stadiet! Det kommer säkerligen bli så att när jag väl ÄR gravid så kommer jag inte ha ett enda symtom, bara för att jag har så många när jag är skengravid. ;P

Har du testat igen?

Så konstigt! Har du haft ont i brösten tidigare under äl?? En del får ju symtom redan efter äl om ägget fäster tidigt eller så. Du har inget skydd nu?
Jag hade alla symtom utom ömma bröst när jag var skenis sist :P Men jag får bara ont i brösten under ägglossning inte vid mens.
Min ägglossning känner jag av mycket väl, jag får sjuk molvärk och extremt ömma bröst. (bra när man ska skaffa barn sen för då vet jag ;P) Sen släpper detta efter ungefär 2-3 dagar. Sen har jag ingenting ca två veckor och så kommer mensen och då får jag mensvärk - jobbigast första och andra dagen sen släpper den med. Nu sist hade jag bara mens tre dagar. Jätteskönt! 

Hej på er. Hör hur tufft ni tycker att det är. Jag känner precis likadant. Trygghet i form av arbete och stabil ekonomi är så himla viktigt för mig med innan jag skaffar barn.
Just nu kämpar jag på med skolan. Jag har två kurser kvar innan sommaren och sen skriver jag examensarbetet i höst. Efter examen kommer vi att sluta att skydda oss så nu är det mindre än ett år kvar. Som jag längtar
Något positivt är att jag kommer att få vara ledig mycket i sommar så det gläder jag mig åt. Då ska jag ägna mig åt mysiga saker som kan bli svåra sen när man har en bebis. Ni vet sola, ligga i parken med en bok, träna när jag vill osv. Bara vara ego och försöka njuta av barnlösheten *suck* 

Jag kommer att ha anställning redan innan examen som läget ser ut idag. Förskolorna slåss om oss nyexade förskollärare och jag kommer kunna välja och vraka bland jobben så jag har turligt nog inte det bekymret.

Jag förstår ditt dilemma och hoppas att ditt drömjobb dyker upp snart! Ibland så tror jag att man bara får kasta sig ut och köra på.. Sen löser sig nog det mesta ska du se. Men samtidigt förstår jag din oro och har själv ett stort behov av trygghet för att våga mig in i det här nya som graviditet och familjeliv faktiskt är. Jag menar det är läskigt och tufft utan en massa arbets- och ekonomibekymmer!

Mitt dilemma är nog snarare att det kanske vore mer "passande" om jag hade väntat några månader extra innan jag blev gravid. Du vet för att kunna visa framfötterna på jobbet, vara engagerad och duktig. Jag vet ju inte hur jag kommer att må i min graviditet men jag vet ju att många mår pyton de första månaderna. Jag vill ju inte heller att alla ska få reda på en eventuell graviditet med en gång och det kan vara svårt att dölja spyor osv. Som du ser så oroar jag mig över saker jag inte har en chans att styra över. Men alltid ska en hitta nåt att grubbla över. ;P

Hur länge kan du klara av att vänta med att starta bebisverkstaden om det inte dyker upp något jobb?