Min dotter - en blivnade mobbare?

Stårschan

Äldre 31 May 15:24
20 svar

Återställ Anmäl

Min dotter - en blivnade mobbare?

Usch! Jag fick ett tråkigt samtal från skolan idag. Min dotter har tydligen varit inblandad i en "incident", där tre flickor gjort en riktigt taskig grej mot en (som jag förstod det) förståndshandikappad kille. På grund av sekretessen ville läraren nog egentligen inte lämna ut namn på de andra barnen, så jag frågade rakt ut - Var en av de andra flickorna "Anna", och fick efter en liten tvekan ett jakande svar, eftersom jag hade gissat rätt.

Denna Anna är en lite äldre tjej som min dotter har börjat umgås mycket med. Jag har ogillat henne lätt sedan dag ett, eftersom jag tyckte att hon hade översittarfasoner (och påminner mycket om en mobbartjej från min egen skoltid). Men de är ju kompisar och trivs tydligen bra ihop. Helst vill jag porta Anna och se till att min dotter inte leker mer med henne, men så funkar det ju inte i praktiken. Jag vill inte att mitt barn tar efter, eller ens börjar bete sig som en "svanstjej" som alltid finns bakom de bitchiga tjejerna och förstärker deras makt.

Så vad GÖR man? Nu var det tydligen inte min unge som utförde den elaka handlingen, men hon var vittne, och hon gjorde inget för att hindra det och sa heller inte till någon vuxen. Det kommer i vilket fall som helst att bli ett LÅNGT snack ikväll, då jag hoppas få veta även vem den tredje tjejen var. Ibland tycker jag skolsekretessen går för långt när de inte vill lämna ut namn ens till de berörda i en sådan här situation.

Det handlar förstås om mellanstadiebarn...
- «
- ‹
- Sida 1 av 1
- 1
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Min dotter - en blivnade mobbare?
Stårschan

Äldre 31 May 15:39
#2

Återställ Anmäl

Tom Araya skrev 2013-05-31 15:31:40 följande:
Jag tycker du ska ta ett rejält snack om detta med din dotter och kanske även be om ett möte med andra föräldrar + lärare i din dotters klass. Koncentrera dig inte för mycket på denna incident eller peka ut och anklaga de inblandade utan mer som ett exempel på attityd och beteende som du vill förhindra i framtiden.

Ett starkt argument jag tror på är att få barnen att inse värdet av att man står upp för varandra och inte tolererar att andra mobbas, oavsett om det är en god vän eller ej, för nästa gång kan det vara de som drabbas.

Skolan verkar ha ett fungerande (åtminstone såpass att de faktiskt SER saker och pratar om det mm) antimobbingteam, så jag tror inte att jag tänker dra igång något med skolan om just detta. Det var ju trots allt de som kontaktade mig och inte tvärtom. Plus att alla fyra inblandade barn går i olika klasser. Men jag ska helt klart prata om vikten av att stå upp även för sådana man inte är kompis med. Och sen får man väl bli bättre på att föregå med gott exempel också - att man till exempel vågar säga ifrån om man ser att en okänd tant tränger sig före ett okänt barn i kassakön eller liknande.
Stårschan

Äldre 31 May 15:47
#4

Återställ Anmäl

Tom Araya skrev 2013-05-31 15:42:35 följande:
Det låter jättebra. Att ha folk omkring sig som bryr sig och också visar det är nog väl så viktigt och det tycks ju finnas runt din dotter i både hem och skola.
Lycka till!

Mitt personliga problem är väl snarast denna Anna. Jag vet att hon är ett barn och behöver mer stöd och hjälp (har aldrig träffat hennes föräldrar), men jag vill helst inte ha med ungen att göra. Någonting i henne lockar fram tioåringen i mig, och jag vill bara att hon ska försvinna, men hon hänger jämt hemma hos oss. Till och med storasyster verkar tycka att det går lite till överdrift.
Stårschan

Äldre 31 May 20:38
#9

Återställ Anmäl

fortsätt paddla skrev 2013-05-31 16:34:52 följande:
Och lägg inte över ansvaret för din dotters beteende på ett annat barn... Din dotter, och du, ansvarar för hennes beteende.

Absolut. Men man kan inte heller blunda för att barn tar väldigt mycket intryck av andra barn, och att det inte bara är föräldrarnas inflytande som påverkar. Vi kommer att kontakta Annas föräldrar under helgen, och sen vill jag även ta kontakt med pojkens föräldrar, för att tala om att vi talat allvar med barnen.
Stårschan

Äldre 4 Jun 08:56
#13

Återställ Anmäl

Uj uj uj. Det här blev inte bra. Jag fick inte tillfälle att ta detta med min dotter förrän jag haffade henne och Anna tillsammans ute innan middagen. Mitt humör var då inte det bästa på grund av andra saker som hade retat upp mig, i samband med PMS, så det hela blev nog inte så genomtänkt. Jag började med att berätta för barnen att jag fått ett tråkigt samtal från skolan, och frågade om de kunde berätta mer om det som hänt. Men de himlade med ögonen och "visste ingenting" och förstod inte aaaalls vad jag menade. Och Anna stod mest och stirrade på min dotter och hånflinade. Jag tappade tålamodet och sa precis vad jag fått höra (vilket de inte förnekade) skällde ut dem båda efter noter och sa att det de pysslade med var ren och skär mobbing, och att det är lika mycket mobbing att stå och titta på utan att gå därifrån/säga ifrån/eller på annat sätt markera, som det är att utföra själva handlingen. Sen avslutade jag min tirad med att skicka hem Anna och säga att jag inte tyckte att de skulle umgås mer på ett tag. Varpå jag fick ett SMS från Annas mamma där hon tyckte att det ju var jättetråkigt om barnen inte skulle få leka mer med varandra, Anna blev ju så ledsen...

Sen har vi pratat mer om hur svårt det kan vara att sätta sig upp mot sina jämnåriga, men att man faktiskt måste. Man kanske inte törs/kan sätta stopp för det som händer, men man kan åtminstone gå därifrån och visa att man inte ställer upp på det hela. Jag ska få numret till pojkens föräldrar i eftermiddag, så att jag kan kontakta dem.
Stårschan

Äldre 5 Jun 00:26
#15

Återställ Anmäl

Tom Araya skrev 2013-06-05 00:24:36 följande:
Så himla illa var det väl inte. Du fick något viktigt ur dig och det med besked som förhoppningsvis biter.
Jag tycker du ska ringa upp Annas föräldrar och berätta hur det ligger till men utan att ge Anna mer skuld som pådrivande. Säg att de troligen triggat varandra och du därför vill hålla dem ifrån varandra, åtminstone ett tag men att Anna kan vara en välkommen vän igen när hennes föräldrar tagit ett snack med henne och hon insett allvaret.
TACK! Där har vi en formulering som jag kan känna mig helt bekväm med!

«
‹
Sida 1 av 1
1
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Min dotter - en blivnade mobbare?

Min dotter - en blivnade mobbare?

INNEHÅLL