Anonym (SameSame) skrev 2013-06-11 03:02:59 följande:
Jag känner igen mycket av det du skriver, självupptagenheten från sambon, orden om att jag får ta eget ansvar för min egen lycka och så vidare. Att lägga handen på hennes arm eller att försöka ge en oskyldig puss eller någon som helst närhet möttes i bästa fall med undvikanden och i sämsta fall med ett slag. Sen kom kritiken för att jag inte tog initiativ till närhet eller sex. Och att jag fick lov att ta ansvar för min egen lycka om jag inte var nöjd.
Själv tog hon ansvar för sin egen lycka de ggr vi hade sex genom att helt enkelt rulla över på andra sidan och somna eller gå upp, det gick alltid för henne före mig och det var väl mitt bekymmer
Som någon annan skrev här så var hon under många år osäker på vad hon ville med oss och det var enklare att slå ifrån sig all närhet för att slippa känna skuld för hennes egna frånvaro i relationen.
Sista helgen vi bodde tillsammans tryckte hon sin varma kropp mot min och gav mig heta kyssar - jag var iskall och hon kände min likgiltighet och förvåning. På söndag morgon satt hon på sängkanten med bara BH'n på sig och sa med en röst som sprack av gråt att hon ville att jag skulle vilja ha henne, att jag skulle vilja ta henne, självklart skulle hon säga nej sa hon.
Jag sa ingenting utan lyssnade på gråten som stockade sig i halsen och lämnade henne sedan ensam på sängkanten.
9 månader senare undrade hon varför vi inte kunde vara lyckliga särbos - jag sa ingenting då heller. Mina ord och mina försök var slut.
Spelet hon spelade hade hon hållit på med i mer än 20 år och de sista 7 åren med mig - ingen skulle tro att de hade någon makt över henne. Hon sa att jag var den enda som hade älskat henne för den hon var och aldrig behövde hon vara något annat än sig själv med mig. Den friheten hon hade i sig själv med mig kvävde hon för sig själv.
Hon hade lämnat familjerådgivningen med orden att hon inte fick ut något av det då vår terapeut tvingade henne att vara tyst och lyssna på vad jag berättade om mina känslor.
Usch vad tragiskt! Man ska ju finnas där för varandra!
Ibland tänker jag på hur mycket vi färgas av andras syn, andras förväntningar på hur det ska vara. Även sex måste utvecklas och över åren utvecklas man nog åt olika håll ibland.
