Varför vill kvinnor inte ha lika mycket sex i en relation?

Nu har jag bara läst ts allra första trådstart. Men kan det vara så enkelt som att det är testosteronet som styr. Män har ju som bekant mer av det än kvinnor.

Jag ska berätta en liten historia: jag har en vän, han är transsexuell. När han var man - var han oerhört intresserad av sex. Nu, sen han gått på östrogenhormoner och dessutom fått "anti"-testosteron så har testoseronvärdet sjunkit till nästan noll. Han är inte speciellt intresserad av sex längre. Visst är det trevligt, men inte alls nödvändigt.

Så kan det helt enkelt vara så att testosteronet har stor betydelse? Inte all betydelse - men en stor del. Jag har också förstått att homosexuella långa relationer funkar väldigt bra därför att hormonnivåerna ligger hyfsat lika på personerna?

Vad vi måste tänka på är att vi är olika rent hormonellt. Medan vi tänker känslor där tänker männen sex. Och det har med testosteronet. Pumpar vi kvinnor i oss testosteron (med de biverkningar de kan medföra) så kan jag garantera att vi skulle bli bra mycket mer intresserade av sex. Det är inte för inte som vi säger att männen tänker med k**en.

För kvinnor handlar det inte om enbart sexakten. Om du som man inte gör ett enda dugg därhemma, och förväntar dig att hemmet skall vara snyggt, middagen på bordet, barnen omhändertagna.... och sen ska du ha sex. Det funkar inte så. En omtänksam man tar hand om disken efter middagen. Kanske sätter på en kopp kaffe. Tänk en utopi: han stoppar självmant in en maskin tvätt och dessutom viker den efteråt.

Jag menar inte att männen skall ta hand om ALLT, men många anser att hemmet är kvinnans ansvar (fortfarande!) och det är inte konstigt att kvinnan är trött och less. Och faktiskt inte orkar glädja sig åt sex pga trötthet och att man kanske t o m är lite sur över att bära allt på sina axlar.

Jag säger inte att DU gör det, men sex handlar om så mycket mer än sängen. För oss handlar det mer om hur vardagslivet fungerar. Flyter det och vi känner oss uppskattade i vardagen, så är det så mycket lättare att tända på sin man.

Där satte du pricken över i:et. Det var därför jag sa ovan att det är inte sexet i sig det handlar om. Utan livet runtomkring i första hand. Funkar inte det så funkar inte sexet. Skillnaden mellan könen är (nu generaliserar jag grovt) är att en kille gärna försonas med sex efter att ha grälat hela dagen. Och då är tjejen så avtänd att sex inte är att tänka på.

Är livet tillsammans besvärligt redan innan, HUR skall då sexet bli bra. Som ovan sa: sexproblemet är ett symptom.

Menar du att det är en utopi att man delar på ansvaret och försöker göra varandra glada och må bra i relationen? Då förstår jag att du har problem därhemma med sexakten. Vad du förväntar dig i sängen är tydligen en isolerad företeelse. Men det är det inte. Det är en förlängning av vad som händer i övrigt i ert liv och i ert hem. Funkar inte det så kan du glömma sex.

Det är tyvärr så det fungerar. En ond cirkel. Kvinnan vill inte ha sex, därför att resten av samlivet är dåligt. Mannen tycker livet är förjävligt om han inte får sex. Kanske därför homosexuella relationer funkar så bra? Man är på samma våglängd.

Håller med. Något knepigt är det.

Om man med glädje delar alla sysslor så tror jag livet blir bättre både i vardagen och i sänghalmen. Män kan köra pangpårödbetan men det funkar inte längden för en kvinna. Nu pratar jag utifrån mig själv. Jag väcker barnen, ger dem frukost, in i badrummet, klär på, går till dagis, jobbar, handlar, fixar mat, ger barnen mat, läser saga och sen säger godnatt. Då är kl 20.00. Då står disken kvar och maken sitter framför datorn. Jag tar hand om disken och soppar in dagens tvätt i lådor och skåp. När det är klar blir det en timmes tv för att sen lägga sig. Dödstrött. Då kommer maken in i sovrummet med ett förhoppningsfullt leende.

Då säger jag: glöm det!

Jo du. Om mannen låter kvinnan sköta barn, hushåll, dagis, handla, fixa mat och sköta allt annat medan han själv helst sitter och surfar eller pillar sig i naveln - DÅ har det mycket med sex att göra. En kvinna vill inte vara hushållerska, städhjälp och hora, medan mannen inte gör ett skit och dessutom förväntar sig ett skinande rent hus samtidigt som båda arbetar heltid. Samhället har förändrats lite de senaste 60 åren.

Handlar väl för fan inte om att bli kåtare. Utan att känna kärlek till sin man. Där kommer viljan och känslan. Känner man sig trött, uppgiven och grinig för att man får göra allt hemma, så kommer varken känslan, viljan eller kärleken. Och därmed inte kåtheten. Allt har ett sammanhang. Och det är DÄR männen anser att sex finns i en liten låda som man tar fram då och då. Men det är inte så. Sex är en LITEN del i en bra relation - men blir en STOR del och ett stort problem i en dålig relation.

Män är så otroligt enkelspåriga. Koppla in hjärnan istället för att tänka med den ni har därnere..

Helt rätt! Problemet är att inte alla människor har denna hyfs och samarbetsförmåga. Det finns många män (och kvinnor också för den delen) som INTE har denna förmåga. Och jag kan nog garantera dig att om en part är missnöjd med den andre i olika sammanhang där, så blir det inte kul i halmen. Missnöje föder inte direkt längtan till sängen, åtminstone inte för mig. Men jag kanske är otroligt ovanlig?

Vad jag menar är att var och en som har problem med sex i relationen först och främst skall värdera hur relationen ser ut INOM husets väggar och i övrigt. Är allt bra med det, ja DÅ kan man kanske börja ställa sig frågan varför sexlivet ser ut som det gör.

Jag hade en relation med en man jag var djupt förälskad i. När han var nykter var han den underbaraste människan i världen. Men han var tyvärr alkoholist och drack ständigt. Jag tappade så småningom kärleken och viljan att ha sex med en berusad man. Och han undrade varför? Och klagade. Och klagade. Jag försökte förklara men han begrep inte. Att peta i sig 2 flaskor vin (själv) en lördagkväll främjar inte sexlivet.

Det finns ofta problem och minskat sex är ofta ett symptom. Gräver man lite så hittar man säkert vad som är fel.

Absolut. Skrev det ovan nånstans. Det blir lite av en ond cirkel.

Det är svårt det där. För många är närhet lika viktigt som sex. Man kanske inte vill ha sex jämt men vill gosa (jag som kvinna). Mannen blir upphetsad av en kram och gos och triggas igång. Varje gång. Då kan det lätt bli så att jag inte VÅGAR gosa därför att jag just då bara vill ha gos och inte ha sex. Vet jag då att gos gör att mannen vill ha sex, så kanske jag drar mig för att ge närhet. För jag vill inte ha sex just då. Och plötsligt står man där med skägget i brevlådan och mår dåligt. Båda två.

Fy fasen vad svårt det är. Det är inte konstigt att relationer spricker .

DET skulle vara trevligt. Jag hoppas man kan säga så. Jag tror det skulle vara ok för mig. Jag kan kommunicera. Och jag tror att om jag får mer gos, så skulle jag var mer upplagd för sex också fortsättningsvis. Under förutsättning att vår relation i övrigt är bra.

Har inte en aning om vad jag skall svara där. Du har helt rätt. Tror jag lever singel istället, för det här övergår min horisont.

Ha ha ha! Du är rolig du

Ha ha ha! Ja då

Ordet heter kommunikation.

Jag pratar ju inte bara om mig själv här. Utan relationer i allmänhet och dåliga relationer i synnerhet. Och det är därför jag försöker spåna lite om varför det går fel i just sexbiten.

TS. Dina sista inlägg gör att jag förstår din frågeställning lite bättre. Eller MYCKET bättre. Kan det helt enkelt vara så att hon tröttnat på dig? Kärleken är slut helt enkelt. Vissa kan leva i halvdöda relationer väldigt väldigt länge bara för att slippa vara ensamma. Sen kan ekonomin sätta stopp för en separation också. Hellre tar man då det gamla vanliga kända jobbiga, istället för att sadla om och ta en separation.

Frågan är om inte du bör göra just det. Antingen får ni gå i familjeterapi eller lämna varandra. Ser inte mycket till lösning här.