Varför vill kvinnor inte ha lika mycket sex i en relation?

Ja, men ditt sätt att om och om igen förminska sanningen i det där är ju rätt märklig, tycker jag.

Man behöver väl inte så mycket fantasi eller intelligens för att förstå att om (tex) mannen i ett förhållande visar att han skiter fullkomligt i sin kvinna genom att inte ta del i saker som att hitta på maträtter, handla mat, laga mat, duka/duka av, städa och plocka undan, ta hand om tvätt, ta hand barn, osv, osv, utan i stället sätter sig i soffan framför TV:n med en öl och ropar "När är maten klar?" när han kommer hem från jobbet, att det faktiskt kan påverka kvinnans lust att sen glatt ha sex med honom tre timmar senare?

Man kanske till och med kan inse att det egentligen inte handlar bara om att hon är trött, utan att hon framför allt är besviken? Och allt snack om att "Då får hon väl säga till att han ska hjälpa till mer!" är ju bara dumt, eftersom problemet då redan finns - hon önskar naturligtvis att hon skulle ha en partner som inte beter sig som ett litet barn, som just måste sägas till om självklarheter, utan fattar sånt alldeles själv...

Jag är så oerhört förvånad rent allmänt över hur ofta det verkar vara just som scenariot ovan. Jag kan inte fatta det. Personligen vill jag att min kvinna ska må bra, det är liksom en grund i hela alltihopa, hon är ju den jag älskar mest av alla. Och därför försöker jag läsa av henne, och om hon tex är extra trött, och jag inte är det, tar jag tag i de saker som jag vet att hon inte gillar så mycket , eller inte orkar - även om jag redan gjort mer än "min del" i det allmänna arbetet i hemmet. Men så har vi mycket kärlek mellan oss - och mycket sex - också...

Jaadu...

Var menat till (man), inte Anna...

Självklart är det som du skriver, det här var bara ett av många scenarion (som bara mottogs som ett icke-scenario tidigare i tråden). Och visst kan man själv vara tröttare än partnern. Och då är det förhoppningsvis ens partner som märker det, och tar hand om lite mer den dagen i stället. Och om ingen orkar kramar man varandra och säger "Du, idag köper vi hämtmat! Och så sätter vi på en film, och så låter vi tvättmaskinen vara.".

Jag tror många saknar det där "vi"-tänket i sina förhållanden. Och vissa i denna tråd har inte ens förstått vad ordet "vi" betyder, känns det som.

Jag kan inte låta bli att tycka att detta är väl ett bevis för att de inte varit så djupt intresserade av dig. Varför är man alls ihop om det är så? (jo, jag vet att det är svårt med förhållanden, svårt att veta vad man vill, svårt att veta hur den andra tänker, osv. Men helt krasst, bortom alla såna saker, när man läser det du skrivit står det helt klart)

Jag tror att detta tyvärr följer ett mycket vanligt mönster. I mångt o mycket tror jag det handlar om kärlek. Att kärleken dalar, och då känns det inte fullt så viktigt att göra sin partner till lags. Och så är spiralen igång. Mer o mer irritation, mindre o mindre kärlek, mindre o mindre omtanke och förståelse, mer o mer "jag"...

Om man känner mer eller mindre avsmak för sin partner, då är det inte bra, kan man väl sammanfatta det som. Går det ens att rädda när det gått så långt? Jag vet inte. Och det allra viktigaste: vill man ens försöka rädda det? 

Lite åt det hållet tror jag också att det är. Och jag tror det är väldigt vanligt att man inte alls diskuterar sex. Man tycker det är genant, eller så tar en part allt som kritik, eller så har någon fått ett svar "Det är ju perverst!" vid ett försiktigt förslag om nåt nytt. Själv känner jag igen alla de tre varianterna.

Om man däremot kommer över det där, och verkligen börjar diskutera sitt sexliv med varandra, pratar om hur man tänker, hur det känns, vad man tänder på, osv, så kan det ge otroligt mycket. För sexlivet, förstås, men inte minst för förhållandet. 

Sen tror jag att man "måste" våga prova lite också, för det är inte så lätt att veta allt själv. En man kanske inte har en aning om att han njuter hejdlöst av prostatastimulans,  eller en kvinna har kanske inte ens en aning om att hon har en G-punkt, och kan komma om o om igen. Sånt man upptäcker tillsammans.

Håller också med. Just det exempel du tar har jag nämnt för min kvinna då och då, att det har man ju blivit matad med i alla år. Och försökt med. Ett långsamt smekande på en arm, och till slut efter 15 minuter har man avancerat till ett bröst. Under total tystnad från båda.

Nu vet jag att ett av de bästa förspelen jag kan komma på för min kvinna det är att viska i hennes öra nåt i stil med "Om en liten stund har du kommit", eller "Vid frukosten kommer jag utnyttja dig i köket".  

(näe, jag vet att det inte skulle funka på alla - vi sa ju det, kvinnor är väldigt olika  )

Och, som jag redan försökt förklara utan framgång, det är ju inte städningen eller disken i sig det handlar om, utan att man visar att man vill sin partner väl, och visa att man inte bara använder henne som mat-tant och städhjälp och sen dessutom vill ha sex med henne. Det är ju som bekant (?) handlingarna som visar vad man egentligen menar. Och detta är ju ett rent allmänt resonemang som stämmer lika bra för män som för kvinnor.

Okej, men om dessa problem finns som du beskriver det, att även om mannen gör allt han kan tänkas "behöva göra" eller hur vi nu ska säga, så hittar kvinnan fler saker som "borde ha gjorts", då finns det nog något annat problem i relationen. Tex avsaknad av kärlek från hennes sida.

Sen kan de säkert vara som du säger att det mer eller mindre är en myt med såna män (soffsittarna med en öl), men det är ändock såpass vanligt att jag hört om det vid ett flertal tillfällen. Och de männen klagade också på för lite sex, utan att förstå nånting. Därav att just jag hållit med om den aspekten ett par ggr. Att om det är på det sättet, då är det inte konstigt om kvinnan inte känner sig älskad.