Hur kan man INTE vara feminist!??

Jag har jättesvårt att definiera mig som feminist. För som jag uppfattar feminismen bygger den på att stärka kvinnan på bekostnad av mannen. Och det är inte den mannen som behöver "tas ner" som får stå tillbaka utan den mannen som behöver stöd för att växa som människa.

Jag har varit med om allt för många kvinnor som använder feminism som en maktbricka för att nå dit hon vill. Som definierar allt som går emot henne som patriarkaliskt förtryck. Som alltid får om hon vill för att ingen man vågar ta konflikten och betraktas som en antifeminist.

Jag skulle hellre se ett fokus på humanism. Att vi alla - kvinnor som män - stärks så att vi på ett bättre sätt utnyttjar vår inneboende potential.    

Och jag är förövrigt kvinna

Och jag har söner som behöver lära sig att ta plats och stå upp mot klassens bossiga tjejer. Söner som behöver stödjas i sitt växande till hela människor.    

Och här är det så oerhört viktigt att se att det är skillnad på tjej och tjej och på kille och kille. Det finns  tjejer som killar som behöver lära sig att inte ta skit. Och det finns tjejer som killar som är alldeles för bra på att inte ta skit och som behöver lära sig att ta hänsyn och tänka längre än jag, jag, jag.

Just när det gäller grundbulten är det viktigt att stärka barn oavsett kön och att behandla barn lika. Inte sätta tjejerna i en särskild fåra och stärka dem på bekostnad av de killar som också behöver stärkas.     

Frågan är om det är lämpligt att  säga att GENERELLT har tjejer svårare att ta för sig.  I de sammanhang som mina söner rör sig i så finns båda sorterna. Jag tror faktiskt att det är bättre att släppa generaliseringar utifrån kön och istället titta på individer (hen) eller grupper av individer (hens) och vilka behov de har av att växa. Att generalisera är något som konserverar stereotyper.  

Men sak måste man komma ihåg. Generaliseringar säger ingenting om det enskilda fallet. Det är man också ganska tydlig med i de flesta forskningsdicipliner (är själv forskarutbildad )

Faran här är när man börjar se att tjejer per definition är förtryckta så är det ofta de tjejer som inte är förtryckta som tar höjd på generaliseringen. Istället för att man ser dessa tjejers verkliga behov för att växa,  t ex balans, lyhördhet mm.  

Och det är ju också det som dina exempel från tråden visar - att  den förutfattade bild om att kvinnor som grupp är förtryckt med lägre löner inte stämmer på individnivå. Det skulle bli jättekonstigt om man skulle jobba generellt med att höja kvinnors löner oavsett individuellt löneläge. 

Nä jag vill ha ett samhälle som sätter människan och individen i centrum. Jag brinner för allas rätt att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Inte generella teser om hur det är för genomsnittet. 

Tar vi ett annat perspektiv på generaliseringar så har vi skolan. Ett barn ska lära sig vissa färdigheter i vissa årskurser. Undervisningen läggs upp efter någon form av genomsnitt och skolan är nöjd. För  barnen som ligger före blir det tråkigt, för barnen som ligger efter blir det svårt.  Det behövs alltså en individanpassning för att det ska bli en skola för alla.