Didajdidajda skrev 2013-05-12 00:42:05 följande:
Det går att distansiera sig. Det är fullt möjligt. Hela baletten med moment 22:or är bara rent och skärt skitsnack. Vad som dock krävs är att man är vass som fan rent retoriskt och ser till så att ärendet bevakas. Exempelvis av hängiven advokat eller media.
Jag tror på att man gör allt för sina barn. Skulle jag se en hand läggas på min son, hade jag förbannat mig så mycket över situationen att det inte finns.
Detta är en liknelse jag faktiskt har gett vid en sådan situation;
- Vi säger att du råkar ut för Våld i hemmet som vuxen, antingen av din sambo, din far, din brorsa/syster eller vem som helst. Att denne personen inte bara skadar dig, men får dig att sova svårt, sänker din självkänsla och får dig att krypa ihop i gråt nästan varje kväll.
Tänk om rättssystemet sa till dig att; Nej, du får inte flytta från honom/henne, du ska fortsätta bo hos honom hela tiden/ delvis/ ibland. Hur i helvete skulle det se ut? Du har trotsallt nävarna att slå med, vapen att ta till, munnen att öppna. Men ett barn som inte har NÅGOT annat skydd än lagen och familjen, vilka vapen ska den ta till? Vilka nävar ska denne slå med? Vilka ord, när ni ändå inte tänker lyssna?
Det finns alltid någon, svag nog att lyssna och mäktig nog att förändra. Det är ALDRIG omöjligt.
- Förövrigt fick tjejen jag slogs tillsammans med ensamvårdnad, och detta handlade om enstaka händelser med "lättare misshandel" mot barn.
Visst som ensam vårdnadshavare har man rätt att flytta vart man vill med barnet. Umgängesrätten finns ändå kvar!