Första barnet - BF januari 2014

Hej hej, undrar också om jag får hoppa in här? Väntar första barnet som är beräknad runt den 12 januari.

Jag mår också fortfarande illa dock inte i samma utsträckning som tidigre, gick in i vecka 18 idag. Jag har enbart mått illa på kvällarna under graviditeten och brukar lindra det genom att äta lite filmjölk, vilket fortfarande fungerar bra för min del.

Ang. magen så får jag också kommentarer och även "klappningar", vilket jag inte är jätteförtjust i.  Jag brukar säga att det bara är tarmar som finns där under för bebisen är så liten än och då slutar de oftast. Fungerade iallafall väldigt bra tidigare i graviditeten, nu börjar ju dock den "riktiga" hårda magen komma och då kanske jag inte kan skylla på tarmarna längre. ;)

Det här med vagn tycker jag är så svårt, vi bor idag tre trappor upp utan möjlighet till förvaring av vagnen i trapphuset (vi har dock inte frågat föreningen än om det är ok, men det är så trångt där nere och i brandsynpunkt kan jag inte tänka mig att det är helt ok. ) Förvaring för vagn finns annars i grannhuset men vi måste fortfarande bära upp och ner för trappor. Vi går många svängar med hunden så det blir iallafall en fem gånger om dagen som vagnen ska användas - Därför bör väl vagnen vara relativt lätt.

Långa promenader med hunden i varierande terräng men här ute på landet så är det dåligt plogat om vintrarna och på sommaren är det mycket grus som vi går på -  vi tror att fyra stora hjul är att föredra, kanske inte nödvändigtvis behöver vara fasta men stora och låsbara. 

Vi äger en kombi men med relativt stor hund i bur i bagaget så finns det inte mycket plats kvar till att förvara vagnen. Att ta ur hunden ur buren och ex. sätta med sele i sätet är inte aktuellt - Vagnen måste då också vara kompakt och gärna lätt att ta av delar för att ex. kunna förvara på olika ställen i bilen. 

vi har tittat runt lite och känt på lite vagnar och just nu lutar valet åt en emmaljunga city cross. Vi har annars funderingar på att skaffa en sele och bära barnet mesta dels på dagarna. Har tittat på flera ergonomiska och hittar man en som man trivs med så verkar det som att man kan bära i flera timmar. Men så pratade jag med en kompis och hon tyckte inte alls det var en bra ide att bära barnet. För det första så "skulle det vara svårt att sen få den lilla att åka vagn om man inte ville bära sen" och för det andra kunde jag ju halka med den lilla på vintern och hamna över den. Det första känns ju som ett ganska litet problem, barnet kan ju ogilla vagnen även om man inte bär tänker jag. Men jag vill ju inte riskera att ramla och skada barnet. 

Allting känns som en riktig djungel 

Jag gick in i v18 i måndags och jag tror att jag har känt den ett par gånger. Första gången kändes det som när magen kurrar, men det kom inget ljud efter och slutade ganska plötsligt. Detta var i slutet av. v 16 tror jag. Sen häromdagen hade jag samma känsla och då började jag trycka lite på magen där det kurrade och kom ganska långt ner med fingrarna, jag tryckte ganska hårt och då kom två tryck som skulle kunna varit sparkar. Men jag vill inte hoppas för mycket förens efter RUL på tisdag och jag kan se att den lille faktiskt ligger och mår bra där inne. 

Men jag känner inte regelbundet, väldigt korta stunder och inga stora rörelser  (om det nu är bebisen som jag känner), hoppas på att det ska börja bli lite fart där inne snart  

Jag har köpt ett par gravidjeans, gjorde det i v 9 eftersom alla andra byxor satt så obehangligt. Jag har lyckats få på mig något par shorts men de var förstora för mig som ogravid men nu kan jag inte knäppa dem längre.  Köpte i samband med jeansen förlängningsdelar till mina vanliga byxor, men de ligger mest och skräpar i byrån. Mina mest tighta t-shirts börjar bli lite korta över magen men annars klarar jag mig rätt bra på de tröjorna jag har fortfarande. Men jag skulle köpa ett vanligt plagg i den storleken jag brukar ha om jag hittade något fint så att det kan hänga och vänta på mig till våren. 

Ang. vinterjacka så är den jag har vändligt stor, speciellt runt magen så jag tror att jag klarar mig på den. Jag är mest rädd att fötterna ska svälla upp och att jag måste köpa nya stora skor till vintern. Hade fötterna svullnat upp nu hade man ju kunnat köpt de något billigare flip-flopsen.

Nu är jag också nästan helt säker på att jag det är bebisen jag känner, för inte kan magen sparka av sig själv? Igår kväll när jag skulle sova kom den knäppande och lite ålande känslan som jag känt förut och jag fick tre "sparkar" mot handen och även i morse kom den känslan en snabbis när jag satt i soffan.  Det måste ju vara liten?!, men på något sätt vill jag inte glädjas över det riktigt förrens RUL är gjort på tisdag och vi ser att allt är bra där inne.  

Grattis till alla er som gjort lyckade ultraljud!
Ni som har gjort ultraljud och frågade om det gick att se kön, hur la ni fram frågan? Ska på RUL i morgon och fundera mest på hur vi ska fråga (om vi frågar), ska man säga till före undersökningen eller när det börjar bli klart? 

Vet inte riktigt varför jag hängt upp mig på varför det skulle vara så krångligt att fråga, men jag är nog mest rädd av de ska snäsa ifrån och liksom förstöra tillfället 

ni som fick bilder eller fick köpa, hur många bilder fick ni med er hem? för oss kostar det 50 kr bilden (betalar innan undersökningen) och jag tänker mig att kanske två-tre bilder kanske kan vara kul att ha.

Kom nyss hem från RUL och allt såg jättebra ut. Fick nytt BF från den 12/1 till det nya 28/12, vi var ju inte helt säkra på hur gammalt barnet var men två veckor äldre, haha jaja.  Tycker fortfarande att det är helt otroligt vad mycket detaljer som kunde ses. Vi fick en superbra barnmorska som förklarade allt hon gjorde.

Det var en lugn liten krabat som sög på tummen och som snällt ställde upp så att alla mått kunde tas. Barnmorskan trodde också att det var en liten tjej som låg där. 

Idag är det exakt fyra månader kvar till BF (VI blev ju flyttade på RUL från 12/1 till den 28/12), gick in i vecka 23 i söndags. Något som jag märkt av de sista två dagarna är minskade fosterrörelser, nu känns det ungefär som i början att jag tror mig känna något men är inte säker. Jag läste dock att det var vanligt att det kan gå i perioder och att barnet vänder och vrider som gör att man inte alltid känner rörelserna lika mycket. Fortsätter detta dock några dagar till ringer jag nog barnmorskan för att vara på den säkra sidan. 

Men vi har tidigare inte haft så många "stora" sparkar, ibland lyckas hon där inne och de går att känna på utsidan men annars får jag verkligen anstränga mig för att känna något. Jag gick runt i lägenheten förra veckan och då kände jag rörelser för första gången när jag rörde på mig, annars känner jag bara när jag sitter eller ligger ner. Men nu känner jag knappt när jag är still, så tråkigt när man är van att känna lite varje dag. 

Var hos barnmorskan förra veckan och började mäta magen och tog ett par stick i fingret. Allt såg bra ut, hade ett SF-mått på 25 (var då i v. 25 + 2) och bra värden på testerna. Bebisens hjärtslag låg på 150 slag/minuten.

Vi gick även på vår första träff på föräldrautbildningen förra veckan. Vi fick lite snabbt hoppa in i en grupp som precis skulle starta eftersom vi var ensamma om att få barn i slutet av dec. (De andra som är med ska ha i okt och början av nov.) Och nästa föräldrapar skulle inte ha barn förrens i mars och då är det ju lite sent för vår del att prata om förlossningen kanske :) Är det någon mer som har börjat på någon  föräldrautbildning? Vi ska på nästa träff i morgon för att sedan ha den sista veckan efter det.

Åh, igår var vi och skrev på papperna för ett radhus! Alla våra "problem" är som bortblåsta, att inte behöva släpa vagnen upp och ner för trapporna, större yta och barnet får ett eget rum, det finns en liten trädgård och tvättmaskin finns i lägenheten. Nu ska vi bara få vår lägenhet såld.  Fick inflyttning redan den 1 dec. istället för det planerade 1 jan som det var sagt från början (har ju BF 28 dec). 

I söndags gick jag in i v. 29 och har den här veckan drabbats av halsbränna. Jag har dock mina misstankar om vad som hjälper till att framkalla den så testar att undvika det tillsvidare. Jag upplever att bebisen bökar runt mer nu, i stället för enstaka sparkar så "knådar" hon liksom på insidan i stället.