När leker barn hemma hos andra barn utan föräldrar?

Min son har en kompis från förskolan som han har lekt med några gånger hittills. Jag och mamman är bekanta sen innan, killarna är födda med bara några dagars mellanrum så vi gick i samma föräldragrupp.

Jättekul att de kan turas om att leka hos varandra. De började när de fyllde 4 ungefär.

Vi fick numren efter kalasen och de började följa med en gång i veckan när hon var nästan fyra och jag föräldraledig. Vi brukar skicka ett sms kvällen innan. Hade hon gått heldag hade det blivit mer sällan.

Runt 3 års åldern har mina barn varit iväg med kompisar själva o lekt. Har Dotter 12 år Tvillingar 7 år Bebis Våra barn har alltid haft mycket kompisar o samma med pojkarna så här hemma är de nog 4-5 dagar i veckan som dottern har 2-4 kompisar hemma o pojkarna har 2-6 kompisar. På helgerna så kan dottern ha upp till 6-8 kompisar hemma.dom e ett gäng tjejer o kollar som umgås, gör ju allt feån cyklar,inlines /long board ,,tränar dans steg (tränar de 2 kvällar i veckan oxå i stan)hoppar studsmatta,badar i poolen,tittar på film osv.tvillingarna blir ju mer måla,spela,pyssla,cykla,inlines,studsmatta,tv,lego osv. Så här e de fullt ös medvetslös dom dagarna. Visst blir de lite mer mat att laga mn ska ja ändå laga mat ser ja inga problem att laga lite mer bara. Dom sköter sej o plockar undan efter sej o har kanon skoj. Blir nog lite va man gör de till o sen hur man e som person. Ja har vänner som inte klarar att deras 9 åringar har ens en kompis hemma mer än kanske Max 2 H i veckan. Mina kids får leka när dom vill o ja sätter inga tider på färdig lekt om de inte är så att vi ska åka bort eller de går ut över deras lägg tider på kvällen. Orkar dom me skolan så tycker ja de e helt ok. Men alla e olika o klarar o vill olika. Det e verkligen beroende från person till person.

Väldigt olika barn hur de utvecklas och mognar. Det är viktigt att följa sitt eget barn och när det vill leka med andra. Blir lite förvånad när det låter som det är vanligt att 3-åringar springer mellan husen och är jättesociala. Det ställer ju ganska stora krav på kompisens förälder att ta ansvar för så små barn. Ingen i min bekantskapskrets har låtit barnen leka själva hos främmande så tidigt.
Min 6-årige son har nyligen börjat leka själv hos kompisar. Han började väl lite smått  i 5-årsåldern, men det har varit svårt då han inte är så självgående.
Lillasyster som fyller 4 i sommar har inte efterfrågat kamratkontakter ännu. Men syskonen leker mycket tillsammans och det är ju enklast för alla.
Jag tycker väl annars att det kan vara lagom att leka själv hos kompis när barn själva vågar fråga kompisen om de ska leka och helst vågar ringa och fråga själv också.    

Jag funderar också  över det där och vet inte riktigt hur man gör. Jag har en snart 4åring och är föräldraledig. Jag har extrem lust att "plocka" med kompisar hem från hennes förskola  då dottern går korta dagar och att föräldrarna kan hämta när de slutar jobba. jag umgås inte med några av föräldrarna och vill liksom inte lägga fram förslaget med risk för att de tycker att det är konstigt eller inte litar på att det skulle fungera. 

Jag tycker också det är svårt att komma till skott nu när man precis ska börja med sånt här. Lite "läskigt" helt enkelt att ta kontakt med några helt okända föräldrar som vi aldrig ens träffat på förskolan (det barn dottern leker med mest). Man vet ju inte alls vad de tycker. Sen känner vi ju inte barnet heller som då skulle vara här. Gäller ju att barnet vågar och inte blir ledsen. Vi har en dotter på snart 4,5 år.

Kom på att jag glömde svara på frågan hur man kan göra när barnen ska börja leka med kompisar. När min son ville börja leka med sin dagiskompis så minns jag att jag ringde och frågade mamman (som jag inte alls visste vem det var) om hennes son ville komma hem och leka med min son. Hon var lite tveksam och hade en del undanflykter då, men jag lämnade vårt telefonnummer så även hon kunde höra av sig. Efter ett tag ringde den mamman och frågade om min son ville följa med dem till lekplatsen. Han ville inte det själv, men då bestämde vi att träffas på lekplatsen båda mammorna och våra barn, och på den vägen var det. Det blev fler utflykter, både till lekplatser och andra ställen där vi mammor var med, och det är ganska kul att prata lite vuxenprat när barnen leker också.

Vår dotter började gå hem till kompisar väldigt tidigt. Första gången var hon bara 1år och 9 månader, men det var ett akutläge. Min man var bortrest och jag var nyanställd på ett nytt jobb och det var inte läge att börja vara ledig från just det mötet. Min man hade under sin föräldraledighet umgåtts med denna flickas pappa och varit där varje dag under det sista halvåret.
Från ca 2,5 år har hon haft kompisar hemma och varit hos kompisar själv, fast då endast på helger/lediga dagar. I den åldern var det dessutom bara kompisar hon hade varit mycket hos med mig tidigare.

Sonen däremot är snart tre och visar inget intresse av att leka hemma hos kompisar än och vi har inte umgåtts med lika många familjer med kompisar i hans ålder, så det kommer nog dröja länge till. 

Min tjej var 4 år första gången hon följde med en kompis hem från dagis, men hon var nog 5 år innan hon frågade efter det själv. Innan var det jag eller den andra föräldern som tog initiativet.

Min son började inte leka med kompisar från dagis/skola förrän han var 6 år och började skolan. Har ingen aning om de andra barnen lekte med varandra efter dagis. Men min son bad i alla fall inte om det. Redan första veckan i skolan fick han två bästa kompisar som han inte kände sedan tidigare och de leker efter skolan var och varannan dag.
Lillasyster som är 3,5 år har inte lekt med sina dagiskompisar hemma ännu och har heller aldrig bett om det. Hon har ett par jämngamla kompisar som är barn till mina vänner. Så barnen leker när vi träffas som blir 1-2 två gånger i veckan. De kompisarna verkar räcka mer än väl för henne än så länge. Hon skulle aldrig gå med på att vara själv, utan mamma eller pappa, hemma hos någon ännu.

Vid 5års åldern har det varit litegrann, sånt där brukar komma när barnen börjar i skolan mest.

Det här har jag också funderat på. Min dotter, som blev 3 år i januari, frågar mig flera gånger i veckan om **** eller **** får komma hem och leka med oss. Det kanske är dags att ta kontakt med föräldrarna och fråga om det är okej. Min dotter går korta dagar så jag hämtar alltid först.

Vid fyra års ålder började han föreslå  att någon kunde komma till oss och leka eller att han kunde gå hem till den och leka. Innan dess har han varit själv och lekt hos kompisar där vi är bekanta med föräldrarna.

Första gången var min son 3.5 och det hade gått hur bra som helst. Men vi kände förläldrarna väl. Idag är han 5 år och har varit borta ett par gånger till. 
:) 

Min son är fyra år,
han leker hemma hos sin bästis själv och bästisen kommer även hit.
Jag känner både föräldrarna och barnet så det funkar hur bra som helst.

Dock är jag skeptisk till att "ta hem" andra barn från förskolan,
mest för att jag inte känner barnen eller deras föräldrar särskilt väl
och vi bor så att det är en bit mellan husen så "lekdejter! kräver lite uppstyrning.

Hade vi bott så barnen hade kunnat gå själva hade jag nog tyckt att det var lättare.

Vi går på föräldrakooperativ och har träffat de flesta föräldrarna flera gånger på möten, sammankomster mm. Dessutom har vi tät mailkontakt.
Så det känns helt ok att ta med några av dotterns kompisar hem efter dagis, eller låta henne följa med ngn hem.

Hon är snart 3,5 och det gäller främst de tjejer hon leker mest med. Och det har handlat om 1-2 timmar bara efter dagis, tex om vi hämtat tidigare ngn dag så har en kompis följt med oss och sen har föräldrarna hämtat hos oss ist för på dagis.

Innan fyra kan jag tycka att någon av föräldrarna bör vara i närheten.

Min son som är 4 år har nyligen börjat ta hem kompisar efter dagis. Händer däremot inte varje vecka och veckan efter kan han ta en kompisar 1-2 ggr i veckan. Men han träffar ju även barn ute på gården efter dagis så man behöver ju inte alltid bestämma träff. Kan även träffa kompisar ibland på helgen men då brukar vi föräldrar ses också och hitta på något, göra någon utflykt eller så.