Om jag blir nekad snitt vad gör jag då? :((

Fast jo,jag HAR blivit nekad snitt och JA man kan bli det. Jag grinade mig igenom hela förlossningen,fick depression och mådde dåligt. Fick ett Nej fast jag sa hur dåligt jag mådde och jag grinade tröstlöst i 1 timme på varje möte hos aurora. Så man kan bli det. I slutändan så kan jag ändå ta till varför jag blev nekad och jag fick en drömförlossning men nekad blev jag.

Det låter som om du inte ens vill försöka komma över din extrema rädsla? Eller luska i VARFÖR du är så rädd för någon du aldrig ens har prövat.Jag ifrågasätter alltså inte din rädsla och det är självklart OK att vara rädd..jag undrar bara :)

Jag tycker inte du behöver göra ett skvatt för att vara "värd" ett snitt, förstår inte ens vad du menar där faktiskt..Jag får för mig att du låter din rädsla göra att du tror att jag kritiserar dig när det var mest en fundering från min sida.. Nej vill du inte så vill du inte, jag respekterar det. Det är lite roligt dock hur olika man kan se på en förlossning, jag och min sambo ser fram emot den dagen då vårt barn ska födas, jag och han är så naturliga med varann att jag inte bryr mig om hur jag kommer vara eller agera under förlossningen, vet att han kommer hjälpa mig och stödja mig på alla sätt han kan. Och pratar du med kvinnor som fött barn så är det lilla att det kan komma lite bajs under förlossningen bara en fis i rymden.. och har man en normal partner så är det inget de kommer hänga upp sig på heller..Smärtan som medföljer med en vaginal förlossning är inte farlig på något sätt, den är endast till för att hjälpa barnet ut.. det hjälper mig att tänka så inför min kommande förlossning.. Jag tycker även det hjälper att läsa på olika tekniker/sätt för att försöka undvika stora bristningar i underlivet (även om jag vet att det kan hända ändå så vet jag att de allra flesta bristningar går att åtgärda så att inga men finns kvar efter x antal veckor/månader).Hursomhelst, jag har inga problem med att en del vill välja ks, så tro inte något sådant..Jag själv däremot är mer rädd inför ett eventuellt ks, men det är ingen extrem rädsla och finns det anledning till ks för barnets eller min rädsla kommer jag självklart inte säga nej till det!

Jag ifrågasatte aldrig att du o din man har längtat efter era barn. Jag och min sambo längtar självklart enormt mycket efter vårt barn också. Men vad vi också längtar efter är själva födelseögonblicket, alltså förlossningen, för det är en så häftig upplevelse i sig...Okej, jag har hört både sådana historier och historier där kvinnan inte alls beskrivit det så, du kan ju inte tro att en förlossning är exakt likadan för alla :) Samt vad jag menar är att smärtan i sig inte är farlig, den är till för att livmodern ska kunna "stöta ut" barnet, alltså behöver man inte ligga där och tro att man ska dö pga smärtan, utan kan veta att den är normal och på så sätt kunna genomlida den med diverse tekniker.Jag är inte rädd för den smärtan även om den kommer vara väldigt jobbig..Ah, vi får se, jag vet att en förlossning kan bli på en mängd olika sätt, jag hoppas min går bra och att jag då kan komma tillbaka in i tråden och säga om mina förhoppningar om en bra förlossning blev sanna..

Förstår att du är livrädd inför smärtan under förlossningen. Jag har själv ingen smärttröskel och var livrädd inför att föda mitt barn (som var för 2 år sedan). Jag vill inte vara negatv eller så men skulle aldrig välja kejsarsnitt framför att föda vaginalt. Kejsarsnitt är en extremt stor operation, och tar lång tid att läka efteråt. Du är sängliggande och får inte äta eller dricka på flera timmar efter förlossningen. Du kan knappt bära din bebis förrän såret är läkt, vilket tar några veckor och du blir vädligt begränsad. Dessutom är det en stor operation som (som alla operationer) medför risker för dig och barnet. Förlossningsläkarna och barnmorskorna idag är otroligt duktiga så att föda vaginalt och naturligt är ingen fara. Det finns mängder av bedövningar att välja på. Ni kan gå kurs i profylaxandning innan, och bara att kunna den rätta andningen under förlossningen kommer göra dig lugn och fokuserad i värkarna. Försök att koppla av lite inför foörlossningen och tänka bort smärtan och bara ta det som det kommer när det sätter igång. Du kommer vara så stolt över dig själv när du klarat av att föda vaginalt sen! Det är skillnad om det blir akut kejsarsnitt då man inte har något val, men att välja det framför att föda vaginalt är inget du vill göra, tro mig! Lycka till nu:)Mvh (undersköterska på förlossningen)