Anonym (Maktlös) skrev 2013-03-18 14:36:09 följande:
Nu ska jag försöka hålla denna historia kort om det går.
Jag har varit tillsammns med min särbo i 3 år och det fungerar bra emellan oss.
Han har en son på 10 och mina barn bor inte hemma längre, han har sin son var anna vecka
Råkade posta inna det blev klart. så jag gör så här istället.
Nu ska jag försöka hålla denna historia kort om det går.
Jag har varit tillsammns med min särbo i 3 år och det fungerar bra emellan oss.
Han har ett barn på 10 och mina barn bor inte hemma längre, han har sin son var annan vecka och jag vet att hans barn tycker mycket om mig.
Allt började när vi hade varit tillsammans ett halvår och barnets mamma kom på att vi umgicks även när deras barn var med, hon menade på att vi inte skulle blanda in barnet i vårat förhållande och hon förbjöd umgänge mellan far och barn. Så under ett par månader fick de inte träffas alls och hon berättade då för barnet att han valde mig framför sitt eget barn och att han inte tyckte om barnet.
Barnet ringde ofta till sin pappa och frågade varför h*n inte fick komma.
Efter ett tag så kom det igång med varannan vecka med löfte från pappan att vi inte skulle umgås alla tre, för då ska han inte få träffa sitt barn.
Och han vill ju inget hellre än att träffa sitt barn, men är även rädd för vad hon ska kunna hitta på, hon har hotat med att ställa till det så pass mycket att han aldrig kommer att kunna träffa sitt barn. Att baktala honom så att hon får ensam vårdnad.
Och han vet att hon skulle kunna göra en sådan sak så han gör för det mesta som hon tycker.
Han tycker inte om att bråka som han säger (lite konflikträdd) , det är lugnast att göra som hon vill.
Hon säger att hon inte tycker om mig och att det är därför hon inte vill att jag ska umgås med hennes barn.
Hon känner intet ens mig, vi har en del gemensamma kompisar men jag har svårt att tro att de skulle prata så illa om mig att jag inte ens är värd att umgås med ett barn.
Vet inte om hon tror att jag ska göra barnet illa eller vad det är.
Så för tillfället så känns det som om jag har ett förhållande var annan vecka.
Men min undran är vad har hon för rättigheter att hota med det hon gör?+
Kan hon fixa så att han inte får träffa sitt barn?+
De har gemensam vårdnad.
Om hon kommer att sncka massa till myndigheter osv, vem kommer att tro på vad??
Hon kan låta väldigt övertygande när hon väl vill.
Var ska jag/vi vända mig för att veta hur jag ska göra??
Jag kommer inte att orka ha det så här så länge till.
