Hänga ut otrogen person?

Min uppfattning är att man ska vara lite försiktig och tänka till ett par varv innan man agerar. Det finns mycket som kan gå fel om man oombedd blandar sig i andra människors relationer.
Jag känner till ett par fall där budbäraren blivit totalt hatad, misstrodd och utfryst. Paret (där den ena var otrogen) ville absolut inte kännas vid nåt sånt, misstrodde, lögner och en sur konflikt följde. Det slutade med att bekantskapen sades upp och paret fortsatte leva ihop.

Ett annat par hade en outtalad överenskommelse. Den ena anade men ville inte veta, det fanns särskilda omständigheter. När bomben briserade förstördes tillvaron helt.
Man behöver vara nära i relationen om man ska blanda sig i den, typ bästa vänner eller familj. Det är där jag drar min gräns.

Vem är då jag att avgöra att det borde blivit en jättekris med skilsmässa, husförsäljningar och livslång bitterhet. Är det verkligen så enkelt?

Spelar han i ett dansband som turnerar måste ju frun förstå att han vänstrar? Det hör liksom till dansbandsgenren att göra så.

Så om hon, frun, inte fattar det det verkar osannolikt. Antagligen har de en tyst överenskommelse att han kommer göra detta och frun är tvungen att leva med det.

Gammal tråd men garanterat fortfarande lika relevant!
Alla artister, dansbandsmusiker etc MÅSTE ju ha nån slags dold överenskommelse med sina partners, annars är ju de som väntar hemma mer än sjukligt naiva. Har jobbat på Finlandsfärja och brudarna hänger ju i klasar kring dem! Ser att det namndroppats en del och jag kan ju bara hålla med. 4-5 tjejer med till hytten varje paus. De försöker inte ens smyga med det! 

Du lägger mycket tid på att analysera min kommentar, det uppskattas. Tack.
Samtidigt missar du ganska mycket i själva syftet och andemeningen med det jag skriver.

Min kommentar är inte en argumentation för att aldrig avslöja eller agera om någon i ens närhet är utsatt för otrohet. Inte heller påstår jag att det alltid är fel eller negativt.

Du hittar på något om terapi, det begriper jag inte alls. Min kommentar handlar om att blanda sig i en relation när man inte är tillräckligt nära och att det kan leda till att man själv bidrar till något negativt.

Att oombedd springa runt och ange människor i situationer när man faktiskt inte har tillräcklig information kan innebära att man gör mer skada än nytta.

Det är min bestämda uppfattning och erfarenhet, som jag redogör för.
Du får gärna vara av en annan uppfattning, det kan jag inte påverka.

Har man informationen och är tillräckligt nära dem det berör kan man både fatta ett klokt beslut och ta fullt ansvar för att man agerar budbärare. 

En sak som du inte själv tycks reflektera över är att det kanske inte är din uppgift att oombedd försöka rädda främmande människor från helt normala kriser och händelser i relationen?

Var ska man dra gränsen för detta?
Springer du till människor för att avslöja när andra pratar skit och sprider rykten om dem? Om inte, varför inte?
Det är väl lika rimligt om du inte anser att det ligger ett ansvar i att informera?
Du kan ju inte ta ansvar för att X pratade skit om Y, du informerar bara. Vad som sen händer med informationen är ju inte ditt ansvar?

Min uppfattning är att detta beteende är lite förmätet, att sätta sig över alla andra människor och ta på sig uppgiften att skipa nån slags rättvisa. Jag är inte intresserad av att, mer eller mindre, främmande människor oombedda lägger sig i min relation och påstår att jag inte är ensam om att känna så.
Om det inte är fråga om liv och död så sköter jag mina egna relationsproblem, tack så mycket.

Är detta för svårt att förhålla sig till så finns faktiskt en mycket bra kompromiss som jag skulle rekommendera.
Ge informationen till någon som står de inblandade nära. Bästa vännen, ett syskon eller liknande.

De är i en mycket bättre position att avgöra om, hur, när och till vem informationen bör lämnas. Den som står de inblandade nära har också ett rimligt intresse att bidra och agera.