Börja studera med nyfödd och 2-åring?

jag skulle vänta tills båda går på dagis...

Nu har jag bara ett barn men jag finner inte några som helst problem att klara av studierna, henne fick jag under utbildningen och hon är nu fyra månader.  Jag studerar till socionom och hon följer med mig på föreläsningarna. Nu studerar jag på distans så vi är bara sju stycken som följer föreläsningarna via dator. Vid seminarium där hela klassen träffas får hon däremot vara hemma med pappan.

Jag kan inte påstå att jag får speciellt mycket hjälp mer än att pappan är hemma de tillfällen som jag måste ha seminarium och redovisningar. När de är så liten så går det bra att passa på att plugga medan de sover. 
Det kan säkert bli mer komplicerat när du har ett äldre barn eftersom att, som du tar upp, denne måste aktiveras mer. Men ingenting är omöjligt vill jag säga, vi har flera i vår klass som studerar med flera småbarn. Jag tycker att du ska satsa för du har ju ingenting att förlora, upptäcker du att det inte går så har du ju i alla fall försökt.

Du behöver ju inte plugga heltid utan du kan ju läsa på deltid med, finns utbildningen som distans så är det bara någon enstaka föreläsning i veckan. 

Jag har tvillingar och var mammaledig med de tills de blev 6 månader gamla. Sedan fortsatt jag plugga då jag har bara 1 termin kvar.det går jättebra då min man är hemma med de på heltid. Eftersom din man kan inte göra det då är det nog lättare att du väntar tills barnet börjar på dagis

Tycker absolut att du ska satsa på studier om du vill det. Jag studerar på distans och har gjort sedan sonen föddes. Nu är han 10 månader och det fungerar galant.

Eftersom att jag läser på distans så gör jag alla prov och träffar på kvällarna och då är min sambo alltid hemma.

Du ska dock veta att det är jobbigt ibland. Vissa perioder kräver barn mer uppmärksamhet. Vid dessa tillfällen har jag fått plugga på sena kvällar och nätter. Så det gäller att man har självdisciplin och orkar.

Lycka till !

Jag tog ledigt hela terminen när jag fick min son, sedan pluggade jag delvis på distans tills han började på dagis. Likadant med min dotter när hon föddes.  

Det beror väl pa hur motiverad pappan är. Fixar han att ta hand om 2 barn om du maste sitta och plugga? Att ha 2 barn kräver ju mycket mer än bara ett. Det äldre barnet kan bli trotsigt och svartsjukt och tillvaron blir lätt kaotisk.... jag tycker du ska prova men inte bli alltför besviken om det inte funkar. Distanskurs pa deltid är nog mest realistiskt. Lycka till!

Det här med att läsa på deltid som vissa nämner, är det ens valbart? Alltså, om programmet är på distans heltid, kan jag påverka farten på programmet så att jag läser i en takt som passar mig? Det trodde jag inte var möjligt. Eller menar ni att jag skall välja ett program på halvfart, det blir dock ett väldigt snävt urval av program. 

Men det är roligt o se att det finns en del som ändå valt att studera. Min sambo, barnens pappa, är en underbar, omtänksam och tålmodig pappa så jag tvivlar inte på hans förmåga att ta hand om två barn dock är det ju hans jobb som är lite av problemet. Jag får helt enkelt bolla lösningar med honom och hoppas på att det går att kompromissa på något sätt. Han är mitt uppe i sin karriär och jobbar på den så det är lite dålig timing, men det skall nog gå ändå. På något sätt.

Jag är väldigt kluven. Å ena sidan känner jag att jag vill inte bara låta tiden passera medan jag sitter hemma och inte gör så mycket mer än att ta hand om barn. Sedan står jag där mitt i 20-års åldern, med två barn, ingen utbildning, inga meriter, ingenting. Att jag är kvinna och utländsk är bara grädden på moset. Å andra sidan, börjar jag studera blir det ett par väldigt intensiva terminer i början.. Usch vad svårt. Men jag vet inte om jag vill vänta tills barn nr 2 är redo för dagis, vilket är om minst 2 år! Två är lång tid för att inte göra något produktivt i min ålder.

Det gäller väl antagligen att planera sin tid noga och inte vara rädd för att misslyckas ibland, t.ex. vissa tentor. Det går att ta igen det vid annat tillfälle. Jag har som tur är alltid haft lätt för skolan och för att lära mig, så det kanske skulle gå ändå..

Det finns ingen som kan tala om för dig att du skall närvara på föreläsninar. Det finns obligatoriska tillfällen på de flesta kurser, exempelvis tentor och seminarier, men hur du väljer att bedriva dina studier på universitet är helt upp till dig. Det mesta är individuellt arbete. 
Och det är långt ifrån alla som lyckas bli färdiga med sina studier på utsatt tid.  

Jo jag minns från tidigare kurser att man inte måste närvara på föreläsningar. Det fanns dock vissa som var obligatoriska och det var en del grupparbeten. Vet däremot inte om det är så på distansprogram just av anledningen att det är en utbildning som inte är bunden till universitetet, mao blir grupparbeten svåra att genomföra. Någon som vet?

Du är inte intresserad av att börja jobba hemifrån istället för att plugga innan barnet kommer? har massor med tips och delar gärna med mig och du har några frågor. Lycka till!

Du kanske kan läsa någon fristående kurs istället? Kanske någon som är en del av det program du sedan vill läsa? Då kan du kanske hoppa över den kursen (tillgodoräkna dig) när du väl läser programmet och på så vis beta av lite av utbildningen redan nu.

Eller så kan du läsa något som kompletterar ditt program (t.ex. psykologi om du vill läsa till sjuksköterska, juridik om du vill läsa socionom), om du vill känna att du "kommer framåt" i karriären.

Fristående kurser finns ju massor på distans och deltid, så då kan du lägga upp det mer som du vill.

#11 Jag tar gärna till mig dina tips. Kan absolut tänka mig jobba hemifrån innan barnet kommer. Det hade t.o.m varit väldigt fördelaktigt för min del sett ur flera aspekter.

#12 Mjo, det hade gått iofs, dock är inte alla utbildningar som jag kikar på högskoleutbildningar utan även yh-utbildningar. Men det kanske hade gått ändå, får kolla upp det noggrannare. Vet inte om dem erbjuder distanskurser.

Jag ser det som att du kan ju alltid prova. Du har väl rätt att ta studieuppehåll för att vara 100 % mammaledig om det skulle kännas som om det inte fungerar. Dock tror jag du måste ställa in dig på att lämna det stora barnet på dagis skapligt många timmar i veckan iallafall. Det skulle iallafall för mig blir väldigt svårt att plugga med en 2-åring hemma. Skillnad med en nyfödd som kanske sover mycket eller åtminstone kan vara nöjd att ligga i knät och amma om man behöver sitta och läsa.

Om inte jag hade helammat så hade jag kunnat fortsätta plugga efter förra sommaren (sonen föddes i juli).
Vissa barn äter ju av sig själva på väldigt fasta tider och inte så ofta. Min äldsta var sån och med honom hade det kunnat funka att plugga från det att han var nyfödd.
Min yngsta är definitivt inte sån. Han äter mycket oregelbundet och gärna ofta. Honom har jag inte kunnat lämna ensam med sambon längre än en halvtimme än.

Så det beror nog lite på barnet, och hur mycket du tänkt amma. Om alls, dvs.

Jo, stora barnet kommer få gå isf på dagis minst 15h/vecka (beroende på hur intensiv utbildningen blir) men hon kommer också vara nästan 2 år så det känns som en ok ålder för dagis. Studieuppehållet, hur länge har man rätt till det? Finns det någon limit i tid?

När det gäller amningen så kom den aldrig igång på riktigt med stora barnet. Hon föddes lite tidigare, v. 36, och var därför lite segare och tröttare. Svårt för att suga osv. Till min sora sorg, tyvärr. Ska ge det en ärlig chans igen med bebis 2 och hoppas det funkar. Min äldsta har alltid varit en väldigt enkel bebis. Sovit mycket, ätit var 3-4 timme som bebis och glad och nöjd om dagarna. Hoppas innerligt det blir så det här gången också hehe.

Jag läste in 1500 p på komvux (motsvarande drygt 3 terminer på gymnasiet) på knappt 4 månader när jag hade en 1,5-åring och en 6 månaders kille. Ingen av barnen gick på fsk, men min man var väldigt stöttande (8-16-jobb) och tog barnen på kväller och helger så att jag skulle kunna plugga. 
När trean var 8 månader (storesyskonen 2 och 3 år) började jag plugga på högskolenivå. Lillen gick ej på förskola och min man var pappaledig 50% och jag var hemma med sonen så fort jag inte hade föreläsningar. Hade utbildningen varit på distans tror jag inte min man hade behövt vara föräldraledig. 
Om du OCH din man är motvierade så tror jag inte det blir några problem :) 

Sök och prova det är inte värre än att du för göra ett studieuppehåll, jag har pluggat med båda mina och det var inget problem, nu är sora 4 minsta 2 1/2 och tredje kommer i augusti och jag läser ssk, inga problem!