Kan pappan neka barnen att ringa mamman?

Han kan inte neka dem. Men ha en synpunkt. Barnen måste få välja själva.

Klart att en förälder under en begränsad tid kan förbjuda ett barn att ringa. Att det sedan är elakt och olämpligt ör en annan sak.

Har inte tonåringen mobil?

Vad blir resultatet när barnen ringer dej?

neka o neka - jag kan förstå om det skapar ytterligare konflikter..

Tex att barnen inte kan ta en tillsägelse utan att ringa och berätta för dig... När det är bättre att hantera konflikten med pappan..

Min bonus har i perioder varit så att hon ringer o gråter när vi eller hennes mamma haft ett helt normalt bråk. Det känns inte bra, dels för att hon då inte tar det med personen hon har konflikt med och dels för att man börjar tassa på tå - för blir hon arg eller ledsen ringer hon o "klagar"..

Nu har vi kommit överens om att OM hon gör så (hon har egen mobil som hon naturligtvis fogar över själv) så skall den föräldern som hon kontaktar i sin tur kontakta föräldern barnet är hos - så att man kan lösa konflikten istället för att hetsa upp den..

Sedan en period fick vi neka mamman att ringa när bonus var hos oss, då hon körde med - saknar du inte mamma, vill du inte komma till mamma tidigare, mamma har planerat in ngt jätteroligt om du kommer hit istället..Dock verkar ni ju inte alls ha det problemet.

Däremot har vi aldrig nekat att ringa till den andre föräldern, eller jo, när bonus var här på sommarlovet o ville ringa o säga godnatt - klockan var 12 på natten o mamman arbetade - så då nekade vi med hänsyn till mamman, men de pratades vid nästa dag istället..

Men har inte den yngre tonåringen egen mobil?

Ge dem en egen mobil?

Ja det kan han men det är dumt av honom. Iofs, är det så att han vill lösa problemn själv utan att de ringer mamma och blir duttade med så förstår jag honom.

Om han är elak med barnen bör de ju inte ens vilja åka dit, men om det är så att de på tonåringars vis tycker att han är elak (för att de blir tillsagda att gå och lägga sig) och du låter dem komma till dig så förstår jag honom också.

 

Jodå, båda två tonåringarna har egna mobiler, dock är mobilerna ofta slut på pengar så de inte kan ringa. Då måste de ta pappans telefon och då nekar han. Det har även hänt att han kommit och börjat bråka med barnen när de ringt till mig och vi pratar. Att han har minsann sagt att de inte får ringa mig.

Resultatet när de ringer mig blir att jag lyssnar på vad de har att säga. Tar varken barnens eller pappans sida utan lyssnar, kommer med synpunkter, andra synvinklar ibland osv.

De blir inte duttade med av mig och jag låter de aldrig få komma hem till mig när de ringer.
Oftast när de ringer är det för att pappan inte kan acceptera att barnen sagt ifrån. Han accepterar inte heller att de vill vara ifred på sitt rum om de t.ex är osams utan han går efter, de får inte stänga dörren då för han ska prata/argumentera med dem osv. Någon gång har de ringt för att pappan blivit så arg och puttat/hållit fast de äldsta hårt så de blivit jättearga/ledsna.

Vissa barn har en väl utvecklad förmåga att spela ut föräldrarna mot varandra. Alltså kan det vara motiverat att lösa konflikten mellan parterna istället för att blanda in en part till. Är de hos pappan ska konflikter lösas där.

Att förbjuda barnen att göra saker är tillåtet. Så något allmängiltigt tillstånd att alltid ringa har inte barnen.

Skaffa årskort sms till deras mobiler, då kan de alltid smsa i alla fall.

Hos oss hålls barnen i strama tyglar.
Lika lite som de får ränna på stan hejvilt lika lite får de ringa och beklaga sig för den andra föräldern om vi har olika åsikter. Våra konflikter löser vi själva och sen får de lösa konflikterna med den andra föräldern när de är där - då vill vi helst inte bli inblandade.
Om det däremot handlar om att ringa och prata en stund eller ringa och säga godnatt så är det givetvis aldrig några problem.  

Att fly konflikter och få stöd hos den andra föräldern är ingen bra konfliktlösning tycker jag. Om barnen far illa hos pappan ska de naturligtvis skyddas från det men är det normala "bråk" som uppstår för att barnen vill annorlunda än vad pappa säger så ska man inte som mamma lägga sig i det.