min mamma är gravid

Låter som att du har en riktigt gullig och snäll mamma
du borde verkligen berätta det för henne, att du är rädd

sen så spelar det ingen roll om det är halv eller helsyskon
för det är ingen som helst skillnad förutom lite gener och DNA!

det kommer komma ett barn, som kommer vara en helt ny liten individ, med sin egen personlighet och tycken
som kommer vilja lära känna dig, se upp till dig och lära sig av dig
den vet ingenting om genetik eller styvföräldrar

allt den vet är att den vill titta på dig, jollra mot dig och fascineras av dig

och den kommer vara en del av din mamma och hennes liv, och du tycker väl om din mamma?
ju snabbare du pratar ut med din mamma, och vänjer dig vid tanken att du ska få ett nytt syskon, desstu snabbare kommer allt kännas bättre och lättare, iaf den biten av ditt liv.

ivägen för vad?
den förändrar inte din mamma på något sätt alls för dig egentligen
hon är fortfarande din mamma och vill ditt bästa 
men du kommer inte vara i centrum av uppmärksamheten snart, då hon kommer ha ett litet barn att ta hand om, men det betyder samtidigt inte att ni inte kan ha en lika bra relation som ni har nu, den kommer bara bli lite annorlunda

men berätta för henne vad du är rädd för, så kan ni säkert tillsammans komma på ett sätt för dig att känna dig involverad och minst lika viktig i hennes liv, samtidigt som bebisen får plats

kanske du kan hitta något som du ser framemot med att få ett nytt syskon       

men det är ju bara tillfälligt, du gör inte illa henne (så länge hon inte säger aj, men det kan ju vem som helst göra oavsett gravid eller inte) och det är ju för en bra sak, ditt nya syskon

i din trådstart så skriver du många saker som du har sagt till henne om magen, med särskild betoning på vikt och storlek
och du skriver att du har en ätstörning

kan det inte vara så att du själv kanske är rädd för att bli tjock? att du förknippar stor mage med något dåligt, farligt
och att du är "rädd" för hennes mage och att storleken och "fettet" är i vägen?
kanske är du rädd för att det är farligt för henne, att hon ska bli sjuk eller liknande..

jag utger mig inte för att veta, men din text ger ledtrådar till vad du kanske borde tänka på och prata med din mamma om        

ganska elakt ret isf
mycket hormoner när man är gravid så även om hon skulle fatta skämtet i vanliga fall så kanske hon inte alltid gör det när hon är gravid, och då kan hon bli riktigt ledsen
det är ju därför din styvpappa blev sur, för att han inte vill att du ska råka såra din mamma 
och många gravida uppskattar inte att få tvetydiga eller elaka kommentarer om sin kropp när dom är gravida (inte heller dom som inte är gravida)  
det finns så mycket annat man kan säga till en gravid, än att anmärka och ha åsikter om dens kropp

men om du inte är "rädd" för magen, och du vet att den bara är tillfällig, varför är den då ett sånt "stort" problem?
och hur tycker du det ska lösas?