min mamma är gravid

Så du tycker att din mamma är äcklig för att hon har haft sex med sin man vilket är det naturligaste som finns i varje människans liv. Du gillar inte din styvpappa därför att han är inte din pappa och du tycker inte om dina syskon därför att de ska vara äkta syskon enligt dig för att förtjäna bli älskade?

Du skär dig för att få samtidigt uppmärksamhet från din mamma men vill inte ha uppmärksamhet från din styvpappa som bor under samma tak som du.

Vet du va? För det första, det är din mammas val att få ett barn, det är hon som ska offra sin tid åt barnet, du kommer inte att bry dig ett skit när lilla barnet väcker din mamma mitt på natten för att den är hungrig och du kommer inte heller att byta bebisens smutsiga blöjor, att gå igenom allt det där är faktiskt hennes val inte ditt. Du kommer om några få år att lämna din mamma och ha ett eget liv där du får göra egna val också. Varje människa gör sin egen väg i livet. Din styvpappa vet säker om att du ogillar honom men kan inte göra mycket åt det, men han verka oroa sig över dig i alla fall. 

Om du brydde dig lite mera om de andra människor du har runt omkring dig, om du ägnade din tid att hjälpa andra och ta hand om andra du skulle inte ha tid att vara deprimerad och tycka så synd om dig själv och skada dig för att få uppmärksamhet. Gör positiva saker för andra människor och du kommer säkert att få massor av uppmärksamhet fast på ett bra och positiv sätt. Livet är kort och att spendera det på att ogilla , hata andra och skada sig själv är att bortkasta tiden du har. 

När jag sade "hata andra" menade ditt sätt att prata om dina syskon och styvpappa, du uttrycker dig inte  kärleksfull så att säga, dessutom, du tror att du är unik eller? åtminstone du har din mamma med dig och visst, jag vet inte vad du har gått igenom, om det är tråkigt det var ju synd, livet är inte alltid rättvis, min uppväxt till exempel var kantad av våld, misshandel och ensamhet för att jag växte upp utan föräldrar och bodde hos människor som slog mig varje dag och misshandlade mig psykiskt  och som grädde på mosset jag var mobbad i skolan, men allt detta har aldrig varit en ursäkt för mig att fortsätta att älta i det . Kraften för förändring finns i nuet inte i dåtiden när jag var ett stackars misshandlat barn. Man kan inte stanna i det förflutna. Tråkigt att du har gått igenom dåliga erfarenheter i livet men du måste fortsätta och titta mot ett bättre framtid för dig själv för det är du säkert värd, och jag fortsätter att säga att om du brydde dig mer av de andra i din familj, alla skulle må bra och du med. Istället för att tycka att din mamma som älskar dig är äcklig och pinsam du borde vissa henne ditt stöd och kärlek eftersom det är modig av henne att vara mamma vid hennes ålder.

du borde prata om detta med din mamma, hon kommer att förstå dig säkert och graviditeten behöver inte vara något som separerar dig från henne, om du visar omtanke och om du visar att du bryr dig om henne , graviditeten kan vara något som kan få dig att komma närmare din mamma.  Men om du inte pratar med henne hon kommer omöjligt att veta dina farhågor.