Råd som Anna Wahlgren ger och har gett till föräldrar genom åren..

Jag läste just om Standardmodellen. Suck, amning är inte hennes starka sida. Kvällsmjölken är blaskig (nej kvällsmjölken är fetare än mjölken på dagen), nattamning främjar inte produktionen (det är det effektivaste sättet att öka produktionen) och hon rekommenderar i princip blockamning genom att säga att barnet ska erbjudas samma bröst två gånger (blockamning används för att minska produktionen, en kvinna som vill öka produktionen ska växla bröst). Det enda med hennes matrekommendationer jag håller med om är att det inte är dumt att stimulera ett nyfött barn att suga effektivt genom att killa det lite. Jag valde också att truga på mat på kvällen för att barnet skulle sova mer även om jag aldrig vetat att det var från AW. Det funkar, med min dotter så bra att BVC oroade sig för att hon inte vaknade på natten och åt och trodde att kanske sov hon så hårt att hon inte kände hunger och rekommenderade att jag väckte henne för mat när hon gått upp lite en period. Dock lyckades jag få henne att amma i sömnen så hon fortsatte sova men ändå fick mat. Win/win för henne.

Ser man dock AW bok som ett tidsdokument och inte som råd för nutiden så kan jag ändå förstå varför den sågs som så revolutionerande. Även om det är schemaläggning så ska man dagtid ge mat på ett åtminstone hyfsat baby-vänligt sätt. Det är ett mer barnvänligt sätt än att låta barnet skrika sig blå för att träna lungorna att söva dem med en förälder som är där om än ramsandet och vagnandet låter brutalt i mina öron. Att man kan söva ett barn genom att vagna det är fakta och att en ramsa kan hjälpa barnet att förstå vad som krävs i situationen men beskrivningen hon gör låter psykotisk. Jag säger samma sak till min dotter varje gång vi ska sova för natten men jag skulle aldrig få för mig att stå och upprepa det gång på gång. Att det hjälper dottern vet jag, hon lägger sig i amningsposition och sliter i min tröja om jag inte får fram bröstet nog snart för till motsats mot AW så ammar vi alltid till sömns (stackars lilla harmoniska barn som får sig lite tjickadropa)

Ja det är klart man kan SHN eller femminutersmetoden är två bra sätt.

Jag fattar verkligen inte idén att tröst kan göra barnet rädd för sängen och tro att sängen är farlig. Vi samsover men min dotter har börjat sova själv på kvällarna innan jag och min man går och lägger oss. Hon vaknar ibland och då går vi självklart in till henne lugnt och stilla, tröstar först med rösten och sedan med handen och om det behövs ger jag bröstet. Istället för att lära sig att mamma och pappa kommer inte när jag skriker så lär hon sig att känner jag minsta oro så kan jag lita på att mamma och pappa hjälper mig komma till ro igen. Hon är inte det minsta rädd för sängen och när jag frågar henne på kvällen om hon vill gå och sova när hon gnuggar sig i ögonen så viftar hon med armarna och ler och skrattar och hon är ofta jätteglad på skötbordet innan och när hon lägger sig så kastar hon sig i amningsposition när jag frågar om hon vill ha bröstet och sova. 

Jag förstår att inte alla vill söva med bröstet eller samsova men jag kan inte tro att någon någonsin skulle tro att min dotter är otrygg i sängen eller i vaket tillstånd eller att hon ogillar att sova. 

Jag tror många föräldrar vill ha ett sätt som funkar för alla istället för att få rådet att lyssna på din bäbis och se vad som verkar funka. Jag tror de vill att barnet ska passa deras mall för vad en bäbis ska göra och blir överlyckliga när de hittar en modell som säger sig leverera detta vare sig det är AW, Baby whisperer eller Babywise och när de märker att den inte funkar för dem så ger de antingen upp den och letar efter en ny metod eller håller sig fast i en som inte funkar och blir mer rigid osv. Sanningen är att metoder kan funka för vissa men att det inte finns något som passar alla barn och familjer och hänger man upp sig på att hitta den ultimata lösningen så riskerar man att missa att njuta av att ha ett barn och att upptäcka och se med barnet. Ibland räddar verkligen en metod ens familjerelationer men ofta tror jag bara de skapar nya problem. 

Ja, för det mesta så, men ibland kan de ta lite väl länge men jag tycker det är lugnt nu jämfört med när hon ammade och sov i mitt knä hela kvällen. Nu kan jag ju röra på mig ibland. Men, igår var läggningen inte någon fröjd, då hade hon supersvårt att komma till ro...

Jag skulle säga att många föräldrar inte har så bra kunskaper om barns sömn. Alla vet att de flesta bäbisar åtminstone i början och i perioder efteråt vaknar på natten men få vet tex att sova hela natten inte är 10-12 timmar utan 5 timmars sammanhängande sömn nattetid för ett spädbarn och inte mer. Här finns ett stort problem tycker jag för jag känner många som kanske inte tar till SHN eller 5MM men som nojar och oroar sig för att ens barn inte sover ordentligt när barnet faktiskt sover ypperligt eller OK om man tänker till normal spädbarnssömn. De har  kanske barn som vaknar varje timme i början av natten men som senare sover längre stunder och då kommer de bara ihåg deras jobbiga kvällar trots att barnet faktiskt sover normalt. Jag vet själv eftersom jag också har ett barn som ibland vaknar på kvällarna att det är jobbigt men det betyder inte att det är något fel. Jag känner endast en person vars barn sover 12 timmar per natt och i egen säng hela natten (nej hon har faktiskt inte kört någon skrikmetod) medan de flesta har barn som sover 'bäbisnätter' och majoriteten av dessa är avundsjuk på hon som har en bäbis som sover hela natten och försöker konstant ändra sina barns sömn. Jag kan själv bli galen på folk som ska ha in sovstunder på exakta minuter osv trots att barnet inte är trött som överanalyserar varför barnet somnade 19.10 istället för 18.30 (kanske för att barnet inte var trött förrän 19.10, somnar du själv exakt samma tid varje dag? är vad jag vill säga till dem). Jag upplever att det finns en fixering vid barnens sömn och en norm av att barnet ska sova mycket längre än det faktiskt är moget för när de är bäbisar. 

www.underbaraclaras.com/claras-bebisliv/sova-hela-natten/

Även UnderbaraClara verkar ha använt en modifierad version av SHN.

Det vet jag, men jag ser ett stort problem när en populär bloggare som Clara talar varmt om en undermålig metod för det ger trovärdighet och uppmärksamhet även till den omodifierade varianten. Självklart kan man hitta guldkorn i många olika metoder och Anna W har en och annan grej som inte är så dum. Att köra en ramsa tycker jag inte är fel tex eller att ge barnet mycket mat för att sova länge men att vara extremt rigid med ett schema och låta ett barn skrika i en timme för att det inte är dags att vakna är sådant som jag ser som helt oförsvarbart. Man kan inte kalla gråt och skrik för frågor och göra det OK att låta barnet lida. 

Jag kan säga att jag har en vän som använt ramsan, skrattet till godnatt och att ge barnet mycket mat på kvällen samt kombinerat detta med tassmetoden och det verkar ha funkat jättebra och både barn och föräldrar verkar ha mått bra av det. Jag skulle själv kunna tänka mig min väns hopkok utan problem men inte SHN.

Det som gör mig mest ledsen är att föräldrarna faktiskt har kvar sina instinkter och går emot dem om och om igen... När man läser exemplen i 744. De känner att de gör fel men vågar inte välja något annat för att rätta till sitt fel. Jag blir så beklämd!

Nej, det tror jag inte. Min uppfattning är att de föräldrar som lockas till SHN är stenhårda samsovningshatare eller  är livrädda att de ska råka ligga på barnet i sängen och vågar inte samsova pga detta. De ser att barnet sover i egen säng och utan att vakna som närmast essentiellt för deras föräldraskap och de väljer hellre att metoda. En annan grupp som lockas till denna metod tror jag är de som lever mycket strukturerade liv innan de får barn och som är livrädda att behöva ändra detta och som ser 'go with the flow' som livsfarligt. De är den grupp som raljerar över att alla som inte använder deras metod (AW, Baby wise osv) har ett liv i kaos och lägger åsikten i andras mun om att barnet är jobbigt när det inte följer ett förutbestämt mönster. Det är den gruppen som föser samman alla inte metodande föräldrar i en grupp av konstant sjalbärande, sömnberövade stackare som är avundsjuka på de som kan sköta sitt barn efter schema och kan liksom inte inse att för vissa föräldrar är tanken på att leva efter ett schema lika förtryckande som 'go with the flow'-sättet är för dem.

Jag skrev faktiskt att det är baserat på min uppfattning som bygger på de människor jag träffat, inte på alla som följer SHN eller baby wise. Jag känner självklart inte alla som kör SHN, det är fullkomligt omöjligt. Det står tydligt i inlägget att det är baserat på min uppfattning, och den kan rimligen bara bestå av de intryck jag faktiskt fått och inte något annat. Gör inte detta till något annat än vad det är.

Jag tackar för att jag får läsa det du skrivit och om dina erfarenheter. Jag känner förstås inte alla som använder sig av det AW skriver. Jag får intrycket av att du dock inte följer en metod strikt från din beskrivning utan snarare inspireras av det som står i boken och då är du kanske inte riktigt den grupp jag beskriver. Jag menar de som i sin helhet kör i enlighet med en rigid metod som SHN och som de tror är den enda vägen och att alla andra som inte gör som dem lider helvetes kval. Jag refererar också till de som är anhängare av idén att alla bäbisar är likadana och man därför kan göra exakt lika med alla barn och nå exakt samma sak. Att bara ha läst en föräldrabok, oavsett vilken är inte riktigt samma sak. 

Jag förstår faktiskt inte kommentaren om att 'demonisera', jag uppfattar inte att det är det jag gör utan snarare ger en beskrivning på de jag mött med dessa åsikter som visserligen är delvis negativ men som knappast tar heder och ära av dem. Jag har mött folk som tex säger att folk som samsover är en typ av lindriga pedofiler eller som säger att det handlar om att knyta barnet till sig till den grad att det inte har ett eget liv osv. Om jag kallar dem samsovningshatare så tycker jag inte att det är en överdrift.