Råd som Anna Wahlgren ger och har gett till föräldrar genom åren..
Nu tycker jag inte att någon av dessa två framstår som särskilt friska, men det är väl ganska uppenbart att Felicias djupa problem som inte ens med åratal och åter åratal av terapi har kunnat lösas helt, grundar sig i den egna uppväxten.
Förövrigt håller jag med flera här att barnaboken bekräftar mycket av det Felicia skrivit om liksom även mommo-böckerna gör. Jag fattar inte ens hur man kan tvivla när böckerna blir till pusselbitar för varandra.
Dessutom är det ju just Felicias upplevelse av sin uppväxt som är det allra mest väsentliga av alltihopa, det är ju upplevelsen som skapat den människa hon är idag! Inte moderns upplevelse och inte sina syskons upplevelse, utan hennes egen upplevelse. Vad kan då vara mer rätt än den bok hon skrivit som skildrar just hennes upplevelse? Precis som AW skildrar sin upplevelse av sin uppväxt och sitt föräldraskap i mommo-böckerna.