Går snart under! Små barn tätt, någon mer?

Vet hur det är. Hade 16mån mellan mina två första. Den lilla hade kolik och skrek hela nätterna. Det kändes som det aldrig skulle bli bättre men det blir det. Det gäller att stå ut. Det ÄR jobbigt när dom är så små. Men det kommer bli bättre. Finns det ingen som kan hjälpa dig på dagarna? Eller hålla dig sällskap i alla fall?

Skönt att höra någon som varit i liknande situation. Nej, har tyvärr ingen som kan avlasta. Försöker träffa kompisar varje dag, annars blir jag på dåligt humör och går hemma och tycker allt är pest, fast jag älskar att vara med dem, men det blir sååå tufft! Vill inte vara en bitter mamma.. När blev det bättre för dig?

Det är inget fysiskt som stör bebisen? Har ni gått vidare med det?

Kanske dags att sätta 1.5 åringen på dagis?

Har varit hos doktorer med hans mage, men de säger bara att det är en mognadsprocess...

Hade ställt honom i kö och ville ha in honom i jan, fanns inga platser, massor i kö och jag är lågprioter, i o m mammaledigheten.

När hennes kolik släppte blev det bättre. Men jag kan erkänna att hela första året var jobbigt för oss. Sen blev det bättre och bättre.

Det är nästan 18 månader mellan mina barn och yngsta hade också kolik. Herregud, ibland ville jag dela mig i två!!
MEN, det bliiiir bättre! Nu är tjejerna 18 månader och 3 år och bästa vänner :) En klen tröst mitt i eländet, men det blir bättre!
Vet du när du får plats för storasyskonet på dagis? 

Har 16 månader mellan mina. Det började lätta när yngsta var strax över året. Ska få trean vilken dag som helst nu och de andra är 3,5 och drygt 2 år. Undrar hur det ska gå...

Nej, hoppas att jag får plats i höst. Finns ingen plats innan dess.

Snigeln: grattis! Kul! Det blir nog bra, nu är dina andra barn äldre och kommer kunna ge lillen uppmärksamhet, går nog bättre nu än förra gången :)

Har 13 månader mellan mina söner och var ensam med dom dygnet runt i stort sett så jag vet hur tufft det är..för mig började det släppa när min yngsta blev 4 månader men det var kämpigt som f-n tills han började gå om jag ska vara ärlig..inte så uppmuntrande kanske men det enda jag i stort sett kan säga är att det blir bättre och att tiden går fort..minns att jag helst ville dela mig själv på två för att ge båda lika mkt kärlek..Men det blir bättre..