• Anonym ("Micke")

    Min fru bedrar mig - och jag är totalt lurad

    Det här känns så genant. Klassiskt. Vad ni vill.....

    Men här har ni ännu en looser som blir bedragen av sin fru. Vi har varit gifta i 10 år och tillsammans i över 20. Våra barn är snart vuxna och vi är båda runt 45-års åldern. Vi har alltid haft ett i mitt tycke mycket begränsat sexliv - och nu är jag alltså bedragen av en otrogen fru.

    Redan när vi i relativt unga år nyss hade träffats, nyförälskade och allt det där, var min nuvarande frus sexlust rätt begränsad. Det är klart att vi hade sex...men inte så ofta. Så har det fortgått under vårt förhållande. Och jag har ju uppfattat detta som en rätt vanlig bild av ett förhållande. Mannen vill ha sex...kvinnan vill ha närhet och ägna sig åt hem och familj istället. Jag har liksom alltid blivit matad med att det är jag som man som skall förföra, förföra, förföra, jaga, jaga, jaga och i slut förtjäna lite sex. Kvinnan "släpper till" ibland. Så har det sett ut hos oss - och så ser det ut hos de flesta har jag förstått. Det har i alla fall räckt till att skapa två barn. Så visst...vi har haft sex emellanåt...men väldigt sällan. Och iom att vi fick barn, köpte villa osv så blev det ju mindre och mindre tid, lust och anledning till att avvara tid för sex. Åtminstone från hennes sida. Även det något som jag förstått är vanligt i de flesta förhållanden. Även om jag hade velat annat.

    Min fru har aldrig varit den sexuella typen av människa. Aldrig intresserat sig för området överhuvudtaget. Sex är inget vi diskuterar hemma. Så det är inget tjat eller så. Vi har ibland gjort det...snabbt, i mörkret. Avklarat, undanstädat, bortsopat för ett tag framöver. Typ...

    Nu när barnen har börjat flytta hemifrån så får ju också vi mer tid över för annat. I hennes fall jobb. Hon avancerar på sin arbetsplats vilket jag tycker är kul och jag försöker stötta henne och även hjälpa henne där jag kan och där hon vill. Jag har alltid varit den i familjen som haft det krävande arbetet och den höga inkomsten i familjen. Vi har i alla fall försökt fördela sysslorna i hemmet och hushållet så rättvist som möjligt i alla år. Men nu är hon som sagt chef på sin arbetsplats. Och en väldigt bra chef vad jag förstår. Så det går bra för henne nu på samma sätt som det har gått bra för mig på jobbet under i stort sett hela vårt förhållande.

     Men nu är hon som sagt otrogen och har en glödande sexlust. Har jag förstått. Jag kom på henne...och jag har snokat (pinsamt nog). Hon jobbar ofta kvällar iom att hennes arbete kräver det. Det är personalmöten, styrelsemöten och föräldramöten. Och då har jag antytt att hon är verksam inom skolväsendet (sen avslöjar jag inget mer). Så det blir minst 1-2 kvällsmöten i veckan. Som hon planerar och leder. 
    Jag kom som sagt på henne för ungefär 1,5 månader sedan. Hon hade ett kvällsmöte och jag var också på väg hem från ett sent arbetsmöte med min avdelning. Jag fick ett spontant infall att jag skulle plocka upp henne från hennes arbete på vägen hem så skulle hon slippa gå, även om det inte är alls långt från vårt hus. Så jag parkerade utanför hennes arbetsplats och gick in genom köksingången. Jag vet att hon brukar använda den när hon jobbar sent. Och dörren var olåst.

    Dom höll till i hennes arbetsrum. Jag hörde det redan när jag klev in i huset. Först fattade jag inte vad det var. Men när jag närmade mig hennes dörr som stod på glänt så började jag förstå. Jag stod en lång stund i dörröppningen och såg dom i ett svagt sken från skrivbordslampan. Hon red honom i soffan. En av papporna i styrelsen. Dom såg aldrig mig utan var helt uppfyllda av att knulla skiten ur varandra. Hon lät och rörde sig på ett sett som jag aldrig sett och hört henne i vår säng. Och som jag inte trodde hon kunde eller var bekväm i. Jag smög hem och sa inget när hon kom hem 1 timme senare. Jag behövde processa detta och ta ngn form av kontroll över mig själv, mina känslor osv innan jag ev konfronterar henne. 

    Hon har också ett hemligt gmail konto. En okänd emailadress dök upp i inloggningsrutan en kväll när jag satt och random skrev bokstäver i det. Jag tänker inte skriva ut den eller antyda den här...men den var rätt banal om jag säger så. Att sen lista ut lösenordet var det lättaste i världen. Jag känner henne rätt väl efter så många år. Så där kom jag åt hennes hemliga värld. Och ja....hon har en glödande sexlust tydligen. Det framkom i all tydlighet i korrespondensen med hennes älskare. Jag läste några få konversationer och sen slutade jag. Det räckte med råge. Jag har inte loggat in där efteråt och jag skäms över att jag gjorde det överhuvudtaget.

    Och jag har ännu inte sagt något. Är jag feg? Ja...kanske. Men jag vet inte riktigt vad jag vill.

    Vi har inte haft sex med varandra på drygt två år nu. Vi har det i övrigt rätt bra. Vi är väldigt ömma med varandra och vi har en stor värme mellan oss. Det har vi alltid haft. Den sexuellt ointresserade (nästintill frigida) fru jag har levt ihop med så länge har visat sig ha en stark, kanske nyvaknad, sexlust. Dock inte med mig. Och jag vet ännu inte riktigt hur jag skall hantera det här. 

    Hon jobbar fortfarande 1-2 kvällar i veckan. Ibland tar jag en kvällspromenad under tiden och står i skogsbrynet utanför och ser hennes skrivbordslampa lysa svagt genom hennes kontorsfönster. Jag hinner hem innan henne. Hon brukar ha med sig någon pärm under armen. Ögonen är glansiga - det har varit en lång arbetsdag. Vi dricker te, kollar på 22-nyheterna och sen i säng. Det är ju en arbetsdag i morgon också.

    Om du tycker att det här är en sjuk läsning....vänta tills du har läst följande:

    Jag känner mig sårad. Jag känner mig lurad. Jag känner mig kastrerad, förminskad, hånad och väldigt väldigt omanlig. Ovärdig. Pinsam. Samtidigt känner jag också en form av upprymdhet som jag inte begriper mig på. Jag känner en spänning i det här. På något bisarrt sätt gläder jag mig åt att hon faktiskt har en glödande sexlust som hon nu bejakar och lever ut. Om än inte med mig. Det finns en sjuk njutning i att vara bedragen. När jag skyndar mig hem från min "kvällspromenad" hinner jag onanera innan hon kommer hem. Det är alltid samma scenario jag har på näthinnan när jag onanerar numera. Min fru med sin älskare i soffan i hennes arbetsrum. Hennes stön och flämtningar som jag aldrig hört tidigare. Ord som hon yttrade som jag inte trodde hon kunde förmå sig att säga. Hennes målmedvetna rörelser över sin älskare.

    Vad sjukt livet kan vara. Det blir inte som man hade tänkt sig
     

  • Svar på tråden Min fru bedrar mig - och jag är totalt lurad
  • ynk
    Anonym ("Micke") skrev 2013-06-14 23:28:04 följande:

    Tänkte bara kort uppdatera här lite...

    Jag har pratat en del vidare med min fru de senaste dagarna ang hennes sexmöten med den andra mannen och huruvida hans fru faktiskt är medveten och ok med det hela. Och hon medger ju att hon inte med säkerhet kan säga att hon är 100% säker att han säger sanningen. Så det har nu lett till att hon tagit beslutet att att avsluta sin sexuellla relation med honom. Hon gjorde det tidigare i veckan. Min fru vill ju inte riskera att förstöra för hans fru om det skulle visa sig vara så att han ljuger för henne.

    I övrigt så behöver hon inte leta efter någon annan att ha sex med. Det är inte sexet som i sig driver....utan bara något som råkade blossa upp genom ngn form av "kemisk" reaktion mellan henne och mannen som hon inte kunde stå emot. 


    Micke, jag har funderat en del kring vad du skrev i juni förra året.

    Tycker det är märkligt att både du och din fru kände dåligt samvete gentemot
    din hustrus första älskare "pappan". Du hade väl ingen anledning att känna dåligt samvete för vad din fru och hennes älskare gjorde?

    Förstår heller inte hur din fru har tänkt när det gäller detta med dåligt samvete då hon bryter denna kontakt av hänsyn till älskarens ovetande hustru, medan hon inte bryr sig om att du mår dåligt över din situation...

    Även om du har gett henne din "tillåtelse" till detta med hennes älskare, så kan ju ingen som läst denna långa tråd undgå att du ändå är ledsen och sårad över hur det har blivit. Jag tillhör inte de som vill fördömma eller lägga en skuldbörda på din hustru, men förstår inte detta med att hon tog hänsyn till att hennes första älskare var gift och då valde att avsluta den relationen....

    I konsekvensens namn så borde hon kunnat fortsätta den relationen utan dåligt samvete, eller även valt att släppa dig fri och på sikt kunnat låta både dig och henne själv få en möjlighet att börja om i en ny relation...
  • Anonym (Impad)

    Jag förstår inte hur du står ut med att veta att hon har en annan. Hoppas hon får sitt förstånd tillbaka och berättar allt och slutar med det.

  • Anonym ("Micke")
    ynk skrev 2014-11-10 18:31:03 följande:
    Micke, jag har funderat en del kring vad du skrev i juni förra året.

    Tycker det är märkligt att både du och din fru kände dåligt samvete gentemot
    din hustrus första älskare "pappan". Du hade väl ingen anledning att känna dåligt samvete för vad din fru och hennes älskare gjorde?

    Förstår heller inte hur din fru har tänkt när det gäller detta med dåligt samvete då hon bryter denna kontakt av hänsyn till älskarens ovetande hustru, medan hon inte bryr sig om att du mår dåligt över din situation...

    Även om du har gett henne din "tillåtelse" till detta med hennes älskare, så kan ju ingen som läst denna långa tråd undgå att du ändå är ledsen och sårad över hur det har blivit. Jag tillhör inte de som vill fördömma eller lägga en skuldbörda på din hustru, men förstår inte detta med att hon tog hänsyn till att hennes första älskare var gift och då valde att avsluta den relationen....

    I konsekvensens namn så borde hon kunnat fortsätta den relationen utan dåligt samvete, eller även valt att släppa dig fri och på sikt kunnat låta både dig och henne själv få en möjlighet att börja om i en ny relation...
    Det dåliga samvetet som fick henne att avsluta tidigare relation var ju baserat på att älskarens fru var ovetande. Alltså att hon bidrog till att en annan kvinna blev bedragen. I mitt fall så är jag ju medveten och hon går inte bakom min rygg. I början gjorde hon förvisso det (när jag började tråden) och det gav henne en massa samvetskval. Men därefter är ju hon öppen med allt och döljer inget. Sen att jag inte vill vältra mig i alla detaljer och sitter inte och frågar ut henne. Men hon bedrar ju mig inte längre i ordets rätta bemärkelse. Rubriken i tråden är därför i dag missvisande...men jag kan väl inte ändra den antar jag. 

    Det var ju många här i tråden som inledningsvis också påpekade det att även om jag valde att acceptera och finna mig i situationen så fanns det en 4e part (den bedragna frun) som levde ovetandes och definitivt var bedragen. Mitt medgivande ledde ju indirekt till att hon blev bedragen. Så vi hade en diskussion då och min fru insåg också att situationen inte var så ensidig som vi först trott. Och hon bröt relationen därmed. Nu ser hon till (eller förvissar sig om) att det inte finns någon risk för att hennes älskare inte bedrar och ljuger för en partner.
  • Anonym (Vad?)

    Fast du skriver i det inlägget att det var en kemisk reaktion mellan din fru och den pappa hon hade en affär med. Alltså att den var begränsad till just honom.
    Nu verkar det vara så långt i från det som det bara går i och med att hon aktivt har letat upp en annan älskare. Det vill säga inget som uppstått spontant.
    Hon letar alltså hellre upp någon för det uttryckliga sexandets skull än att ha det med dig.

    Jag vet att du säger att du inte vill ha sex något mer för den ångesten och det måendet vill du inte ha men jag läser helt enkelt att du blivit nedbruten och accepterat situationen för att undvika mer plågor, inte att du gillar den.

    Genom hela din tråd ser jag en kuvad äkta man som gång på gång fått avstå det mest basala i ett förhållande för att sedan se den älskade ge sig till någon annan. Det känns som ett misshandelsförhållnade (vilket jag tycker att det är) där den misshandlade parten säger att det är ok. Misshandlaren slår bara om den misshandlade gjort något fel, så den ska inte göra något fel så är allt bra.

    Sagt det förut och säger det igen, du borde verkligen prata med någon professionell enskilt, och med professionellt menar jag inte den familjeterapeut ni stötte på tidigare. Hon kan inte ha haft alla bestick i lådan med tanke på de råd hon gav.

  • Anonym ("Micke")
    Anonym (Vad?) skrev 2014-11-13 09:54:31 följande:

    Fast du skriver i det inlägget att det var en kemisk reaktion mellan din fru och den pappa hon hade en affär med. Alltså att den var begränsad till just honom.
    Nu verkar det vara så långt i från det som det bara går i och med att hon aktivt har letat upp en annan älskare. Det vill säga inget som uppstått spontant.
    Hon letar alltså hellre upp någon för det uttryckliga sexandets skull än att ha det med dig.


    Korrekt

    Jag vet att du säger att du inte vill ha sex något mer för den ångesten och det måendet vill du inte ha men jag läser helt enkelt att du blivit nedbruten och accepterat situationen för att undvika mer plågor, inte att du gillar den.

    .


    I det stora hela - korrekt

    Genom hela din tråd ser jag en kuvad äkta man som gång på gång fått avstå det mest basala i ett förhållande för att sedan se den älskade ge sig till någon annan. Det känns som ett misshandelsförhållnade (vilket jag tycker att det är) där den misshandlade parten säger att det är ok. Misshandlaren slår bara om den misshandlade gjort något fel, så den ska inte göra något fel så är allt bra.



    Så ser inte jag det men jag kan ju inte styra över andras tolkningar och analyser. Om jag sa ifrån så skulle hon sluta direkt - men jag vill inte ta ifrån henne något som berikar hennes liv.

    Sagt det förut och säger det igen, du borde verkligen prata med någon professionell enskilt, och med professionellt menar jag inte den familjeterapeut ni stötte på tidigare. Hon kan inte ha haft alla bestick i lådan med tanke på de råd hon gav.


    Hon hade möjligen inte alla bestick i lådan. Men jag ser inget värde i att prata med någon terapeut över huvudtaget. Vad skall en sån säga, göra, föreslå, bidra med? Vad skulle jag tjäna på att sitta och älta det här för någon mot betalning? Visst....det är alltid bra med att få släppa ut lite tryck någon gång...men jag gör ju det här i tråden istället. Det ger mig en viss lättnad. Och visst...jag utnyttjar kanske er, snål som jag är.

  • Anonym (Vad?)
    Anonym ("Micke") skrev 2014-11-13 10:09:41 följande:
    Om jag sa ifrån så skulle hon sluta direkt - men jag vill inte ta ifrån henne något som berikar hennes liv.

    Sagt det förut och säger det igen, du borde verkligen prata med någon professionell enskilt, och med professionellt menar jag inte den familjeterapeut ni stötte på tidigare. Hon kan inte ha haft alla bestick i lådan med tanke på de råd hon gav.


    Skulle hon verkligen det? Har du provat någon gång att säga ifrån när hon bokat in ett möte med sin älskare? Har ni diskuterat det här mellan er? Visar hon omsorg om dig och har hon kollat av så att det var ok innan hon satte igång? För det känns som om du bara går med på saker för att hålla henne nöjd.


    Sedan tycker jag att vi är i tråden är ett uruselt substitut mot en riktig psykolog, vi kan aldrig komma med de råd och förslag du behöver för vi kan aldrig få den förståelse för din situation som krävs. Jag menar, svaren varierar mellan "dumpa kossan" till "lev vidare på samma sätt", det löser ingenting i mina ögon.
    Du bär på en stor ångest för sex framkallad av dina sexpartners och det är ingenting som försvinner bara för att du ignorerar det. Ett brutet ben blir inte mindre brutet bara för att man ligger med det helt stilla för att inte känna smärtan.


    Och sedan att det kostar? Vad gör det? Om du mår bättre av det är det väl en riktigt bra investering? 

  • Schack73

    En bra terapeut/psykolog hjälper dig resonera, rensa dina tankar och komma fram till vad du vill, Micke. Inte bara släppa på trycket.

    Jag ser också en kuvad man som är rädd och inte vågar ställa krav, och blir misshandlad psykiskt. Men jag har skrivit tidigare att jag tror att rädsla håller dig tillbaka från att leva det liv du vill leva.

  • Anonym ("Micke")
    Schack73 skrev 2014-11-13 15:20:32 följande:

    En bra terapeut/psykolog hjälper dig resonera, rensa dina tankar och komma fram till vad du vill, Micke. Inte bara släppa på trycket.

    Jag ser också en kuvad man som är rädd och inte vågar ställa krav, och blir misshandlad psykiskt. Men jag har skrivit tidigare att jag tror att rädsla håller dig tillbaka från att leva det liv du vill leva.


    Jag har uppfattningen att en terapeut bara sitter och ställer frågor för att få igång mig att berätta och gräva i mig själv. Inte lyfter fram verktygsbacken, letar fram och räcker över ett verktyg.

    Av ren nyfikenhet...vad är det för liv som du tror att jag egentligen skulle vilja leva?
  • Angel00
    Anonym ("Micke") skrev 2014-11-13 15:51:05 följande:

    Jag har uppfattningen att en terapeut bara sitter och ställer frågor för att få igång mig att berätta och gräva i mig själv. Inte lyfter fram verktygsbacken, letar fram och räcker över ett verktyg.

    Av ren nyfikenhet...vad är det för liv som du tror att jag egentligen skulle vilja leva?


    Det beror på vilken slags terapeut som du går hos. En med inriktning på kbt ger verktyg. En med inriktning på psykodynamik ger inga verktyg. Gäller att hitta rätt person samt att fundera vad du vill ha ut av det hela.

    Dina inlägg ger en bild av en man som är hämmad, skyr förändring och vill vara tilllags. Konflikträdsla.

    Det går att hitta en tillvaro där du är sprudlande lycklig. Inte bara en grå tillvaro som du uthärdar. Frågan är om du vågar vara lycklig? Det kanske är säkrare att ha det som du har det? Då vet du ju vad du har. Inga överraskningar där.
  • Anonym ("Micke")
    Angel00 skrev 2014-11-13 17:27:23 följande:
    Det beror på vilken slags terapeut som du går hos. En med inriktning på kbt ger verktyg. En med inriktning på psykodynamik ger inga verktyg. Gäller att hitta rätt person samt att fundera vad du vill ha ut av det hela.

    Dina inlägg ger en bild av en man som är hämmad, skyr förändring och vill vara tilllags. Konflikträdsla.

    Det går att hitta en tillvaro där du är sprudlande lycklig. Inte bara en grå tillvaro som du uthärdar. Frågan är om du vågar vara lycklig? Det kanske är säkrare att ha det som du har det? Då vet du ju vad du har. Inga överraskningar där.
    exakt
Svar på tråden Min fru bedrar mig - och jag är totalt lurad