Min fru bedrar mig - och jag är totalt lurad
Varför går du inte vidare och ger er alla en chans att blicka framåt, inte minst dig själv!
Inlägg från: Anonym (Gå vidare)
|
-
-
Så länge du mår bra och trivs där du är så låter det ju toppen.Anonym ("Micke") skrev 2015-08-28 10:24:19 följande:Tack snälla för vänligheten och omtanken. Men jag har inget som helst intresse i att lägga pengar på att gräva och forska i mig själv. Har aldrig gjort och kommer heller aldrig att göra. Jag lägger hellre pengar på sånt som är värt nåt för mig och som är värt nåt för andra.
-
Om inte annat kan det vara intressant att se hur "frugan" hans skulle reagera OM han träffade någon annan :)molly50 skrev 2015-12-16 11:23:31 följande:Att andra kvinnor är intresserad av dig visar ju att du har chanser att träffa någon ny om du lämnar din fru. Vilket är vad jag tycker du ska göra
Hon verkar totalt likgiltig för vad du känner och hur du mår i allt det här.
Och du förtjänar så mycket bättre än så.
Låt inte henne få diktera villkoren för hur du ska leva!
Terapeuten har däremot rätt i att du bör vänta med att inleda en ny relation tills du känner dig redo för det.
Annars är risken stor för att det inte kommer att fungera.
En annan aspekt är ju hur din sk fru skulle reagera på om hon fick veta att du träffat någon annan.
Det skulle faktiskt vara lagomt åt henne om hon fick veta att du gått vidare och struntar i henne.
Det har hon förtjänat. -
Ne, det hade inte blivit så lyckat tror jag då ni inte verkar ha pratat om det hela och intresserat er för vad ni känner och tycker om det som händer...risken är ju att det hade blivit stelt värre. Känner man att det funkar så varför inte. Har man inga behov av att prata igenom saker så har man inte. Man är ju olika med sådant. Personligen har jag svårt för att tiga ihjäl saker eller känna och tycka en massa utan att ventilera eller uttrycka det till den och dem som borde få veta oavsett vart det landar.
-
Har man inte haft någon vidare sexlust innan och lusten nu har falnat helt, så finns det nog inget att göra åt just det. Man kan ju bli avtrubbad för mindre dessutom. Kanske han vaknar en dag, kanske inte...huvudsaken är ju ändå att han trivs med det han har, även om det inte rimmar med det som du eller jag lever med och i just idag.molly50 skrev 2016-01-18 17:07:58 följande:Jag tänker mest att du kanske vill få tillbaka din sexlust du också och hitta tillbaka till dig själv.
Och det kan bli svårt med en terapeut som bara verkar vara på din frus sida. -
Bra jobbat! Då har du ju lyckats med att gå vidare och finna din väg för stunden. Måste kännas härligt.
-
Äktenskapet låter mer praktiskt som läget är nu än något annat. Kan även vara så att den ene låtsas som det regnar och den andra blivit alldeles för avtrubbad sedan länge för att ens orka bry sig längre!?molly50 skrev 2016-02-10 12:21:38 följande:Det må så vara. Men jag har lite svårt att förstå hur man kan vilja fortsätta vara gift med någon som inte respekterar en.
Jag skulle själv inte vilja leva så.
Men det är väl där vi är olika,TS och jag. -
Just nu och sedan en tid tillbaka verkar det inte vara så aktuellt med att träffa någon annan/ny. Verkar nöjd med läget som det är. Ett slags status quo och eller limbo. Kanske är det hoppet som lever kvar, kanske är det bara det praktiska som funkar okej för stunden, innan han eller någon vaknar och reder ut det hela. Behovet av samliv finns ju inte där. Kanske det vaknar till liv senare, kanske inte. Sorg över något kan visa sig på olika sätt och vis och hur man väljer att hantera eller inte hantera sorg ser ju olika ut.molly50 skrev 2016-02-10 19:14:12 följande:Det finns säkert många olika anledningar,precis som Anonym (psykologi) skrev ovan.
Men jag har ändå svårt att förstå varför man vill leva så. Varför man vill ödsla bort flera år av sitt liv på det sättet.
Om man ändå bor på skilda håll och inte längre har något samliv eller någon form av intimitet,vad för slags äktenskap är det då?
Det hindrar ju bara TS från att gå vidare med sitt liv och kanske få chansen att träffa någon annan och få chansen till ett lyckligt liv. -
Håller med dig. Vem vet "Micke" kanske vaknar när han minst anar det :)molly50 skrev 2016-02-11 11:27:07 följande:Ja,jag håller med dig om att sorg kan te sig väldigt olika från person till person.
Men om man inte ger sig själv en chans att gå vidare så lär man ju heller aldrig få se om livet kan ta en ny vändning eller ej. -
En bastu som du tänkt basta i...eller är det någon form av terapiarbete/projekt!?
-
Nytta med nöje!! Perfekt!
-
Det allra mesta lät positivt. Gott!
...men cateringfakturan hade jag eventuellt kunnat tänka mig delat på, på sin höjd!! Om, jag varit inbjuden vill säga...sen att det dyker upp grejer som gör att man inte kan, må va hänt. I vissa fall kan det vara lämpligt, då man helst slipper :)
Vad gäller kvinnors svårigheter med att inte acceptera ett "nej, tack", så kan jag inte låta bli att flina till lite. Finns ingen balans där mellan könen tyvärr. Tror kvinnor tar det väldigt personligt mest. Du kan ju försöka vara så tydlig du kan, så de inte känner sig "lurade" eventuellt...eller bara låta det bero och vara glad och trevlig :) -
Varför tyckte du sämre om honom och framför allt...varför var du ARG på honom??...och följdfrågan...VARFÖR utnyttjade du honom???Schack73 skrev 2017-01-15 12:02:42 följande:Micke, förlåt men jag skulle tro att din exfru skulle tycka bättre om dig om du stod på dig och inte lät dig utnyttjas. Mitt ex var lite som du och jag tyckte sämre om honom och var arg på honom för att han lät sig "utnyttjas" och inte ställde krav och hade gränser. Ta tillbaka din värdighet, satsa på dig själv och ta tid till dig själv så du kan börja må bättre. Man kan inte ha en vettig kärleksfull relation med andra innan du respekterar och älskar dig själv.
-
Men du håller gärna fast vid banden...eller!?...känslan att du har svårt att släppa och gå vidare finns kvar och är där. Det tar givetvis olika lång tid sånt, inget konstigt i sig heller om man är den som gärna hade haft allt kvar jämfört med den andre (ditt ex) som hittat någon annan och som troligtvis gick vidare själv långt tidigare!? Sen hur man vill eller inte vill lösa de praktiska bitarna/banden får var och en avgöra huruvida det är nyttigt och eller nödvändigt för att bearbeta, för att senare gå vidare.