Min fru bedrar mig - och jag är totalt lurad
Nu är jag inte helt säker på att jag "köper" storyn i TS, som några redan nämnts är det några saker som är lite "off" samt att den allmänt låter som typisk "cuckold" fantasi.
Men om vi hoppar över det och förutsätter det är sant (och inte "tillrättalagd").
Med tanke på hur du känner om det hela är det inte alls säkert att du ska konfrontera eller ta upp det alls. Det har genom tiderna varit nog vanligare än man tror med äktenskap som blir "vita" med tiden och en eller båda har älskare vid sidan av. Partnern vet det normalt på någon nivå att den andre har det, men föredrar att fortsätta det liv man har tillsammans, kanske för att man själv inte har så mycket sexlust längre och kanske inte tillsammans men att man fortfarande älskar varandra fast platoniskt.
Gemensamt i nästan alla de fallen är att det fungerar bara så länge man låter det vara "dålt", att den gången man tar upp det kan det inte längre fortgå på samma vis, drar man upp det till en medveten konflikt så leder det lätt till att båda faktiskt börjar må dåligt istället (dåliga samveten och att man "borde" känna sig sviken/bedragen/etc.) och det enda återstående blir att man faktiskt måste skiljas. Inte ovanligt att den "påkomna" "tvingas" känna sig skyldig och inte längre kan stanna i äktenskapet trots att båda egentligen var helt tillfreds med lösningen så länge den var "dold".
Lever man "vitt" tillsammans sedan länge och utan konflikt (någon som tjatar och önskar att det inte vore så osv.) och något sådant här dyker upp *måste man INTE* känna sig bedragen och förnedrad. Samhället dikterar starkt idag att man borde (mer än förr när skilsmässa inte var ett lätt alternativ) känna så. Mår du inte dåligt eller vill skiljas, känner du inte du vill ha någon annan att ha sex med eller allmänt förnedrad så är det inget tvång att känna så. Det är ju inte så att hon gjort det framför ögonen för att förnedra dig eller liknande utan skött det "diskret" så du inte ska behöva lida av det. Det vore i sådana fall något man nog behöver en "äkta" cuckold fetish för att gilla.
Tanken på att något sådant skulle kännas ändå acceptabelt är ju långt långt främmande om man själv känner att man saknar en passion tillsammans som man ju framförallt i nyare och/eller yngre förhållanden ofta känner. Men har man lagt den biten lite bakom sig så är det inte säkert man alls känner sig så "bedragen".
Finns det inget egentligt "hopp" om att ni skulle få tillbaka ett gemensamt sexliv "bara hon slutade vara otrogen" är det nog troligt att ta upp det kommer leda till att ni skiljs åt. Det finns då även möjligheten att din historia är lite fantasi extrapolerad och du misstänker en sådan nämnd fetish, ja då kan du kanske ändå ta upp det om du tror du kan övertyga henne om att du faktiskt tänder på det, och tror att du skulle tända än mer på om det var öppet. Misstänker du att du inte har det i hög grad och faktiskt ändå vill fortsätta vara gift så skulle jag nog hoppa över att säga något alls.
Har ni båda lite "humor" och historia att leksamt "djävlas" med varandra kan du ju dock på olika sätt göra det mer eller omöjligt för henne att ha dylika möten (plötsligt hitta massor biljetter till alla ställen och evenemang hon kan tänkas någonsin velat gå på osv.) och vänta på att hon till slut börjar "skruva lite på sig om det" och tillslut under mer leksamma former undra om det är något hon känner hon skulle berätta för dig om varför kvällsmötena är så viktiga - och då ordentligt föräkra henne om att du inte har något emot det men att du vet och att hon kanske borde byta email password. Det är ju som sagt bara en möjlighet om ni har en sådan lekfull stämning mellan er och du verkligen känner det inte gör så mycket men du även vill göra klart att du vet men fortsätta att vara gift.
Själv hör jag till de som aldrig skulle vara ok med otrohet, eller ens vara det "på riktigt", men däremot har min man visat sig ha en rejäl cuckold fetish så jag har varit tvungen att fundera och läsa på ganska mycket innan jag kände att jag kunde ge mig in i att uppfylla hans önskningar (som sagt skulle aldrig faktiskt vara otrogen, och det är jag ju inte heller då det är i mitt fall är helt "tillåtet"). Nu har dessutom det visat sig att han har en "stor" sådan fetish så i mitt fall måste det vara öppet då han gärna vill hjälpa till att förbereda mig och även hitta älskare och ibland se på/vara med. I vårat fall var det en stor lättnad när vi läste om att det faktiskt fanns en sådan fetish, under många år försökte han hålla tillbaka sina känslor om det här och kände som att det var något konstigt och "fel" och att det skulle skrämma bort mig. Jag i min tur kände mig osäker när han berättade om sina drömmar, undrande om han skulle visa sig vilja ha någon form av swinging eller möta andra kvinnor/ha öppet förhållande då jag aldrig skulle kunna dela med mig av honom själv.
Efter en tid när vi av slump hittat om denna typ av fetish och talat igenom det väldigt mycket har vi landat i slutändan med ett ensidigt öppet föhållande, jag har alltså både man och pojkvän. "Pojkvännen" har dock inte denna fetish men ville hellre ha en chans att ha mig än att inte ha det och har lärt sig med tiden att hantera sin egen svartsjuka och se fördelarna med att vara tre (det är ett ganska effektivt sätt för män att få behålla känslan av "tävling", "jakt" och "konkurrenter" något som för många män är väldigt viktigt för att hålla passionen uppe). Just nu "arbetar" vi på att pojkvännen ska vara helt ok men eventuella tillfälliga övriga kontakter, det är inget som någonsin varit något stort inslag tidigare heller då jag inte är särskilt "promiskuös", men det är lite av en principsak från min man att jag ska vara helt 100% fri att göra precis vad jag vill sexuellt. Inga gränser finns alltså där så länge jag bara gör saker jag vill och jag inte har några tankar på att "byta ut honom" naturligtvis.
Det finns mycket debatt huruvida en cuckold fetish per definition är undergiven eller ej, men det varierar nog oerhört mycket huruvida den största driven är konkurrensmässigt och att "vinna över alla andra i slutändan" (det är ju mannen kvinnan i slutändan kommer hem till, han som får "vinna" till slut) - i de fallen finns ju inget undergivet alls i det hela, där kan också vara inblandat en stolthet att han har en så "fantastisk" kvinna som andra män också vill ha och att hon dessutom är så jättekåt att hon behöver mer än en man; eller om den större lockelsen det lite förbjudna och "förnedrande" att inte vara tillräcklig. De senare männen är mer de som vill titta på och/eller hjälpa till att förbereda. Det första fallet mer som kanske vill vara med och konkurrera (så det blir lite MMF hetro 3-kant av det hela många gånger.
Min man hör till de mer undergivet lagda, precis som många män som har bra jobb och ansvarsfulla chef's positioner är mer ofta undergivna sexuellt i BDSM sammanhang i allmänhet, där man i sitt dagliga liv måste vara ansvarig för så mycket att det är skönt att lämna över kontrollen ibland. Dock inte till de mer extremt undergivna då han även vill vara med och dela också, och att "vinna" och "jaga", varierar lite beroende på tillfälle.
Nu var ju det lite OT - tänkte bara dela med mig lite av att den sortens läggningar inte behöver vara så extrema som det ibland framställs i "fiction" - och framförallt i fake beskrivningar av "closet cuckolds" som skriver just vad de fantiserar om. Det är inte per nödvändighet inblandat någon so helst förnedring även om det förekommer.
För ytterligare män är det ett utmärkt sätt att hantera ett svartsjukeproblem. Om att känna sig svartsjuk inte bara är någon negativ känsla så är det inte längre särskilt jobbigt att vara svartsjuk. Har man dessutom plockat bort gränserna så är det ju i princip helt omöjligt för partnern att vara sexuellt otrogen (du kan ju inte vara otrogen om det är tillåtet). Knappast för alla, men för en del fungerar det bra.