Inlägg från: jfsebastianigen |Visa alla inlägg
  • jfsebastianigen

    Min fru bedrar mig - och jag är totalt lurad

    Nu finns det ju fler alternativ än:
    1 - stanna för att du är rädd att bli ensam
    2 - lämna och bli ensam

    Vad sägs om:
    3 - lämna, hitta någon annan som vill ha dig precis som den du är, bli älskad, åtrådd
    4 - lämna, hitta flera att bli åtrådd av, känna lust till, rent av älska

  • jfsebastianigen
    Krafs skrev 2013-08-21 13:26:31 följande:
    Sex en längre tid med en annan person innebär att man får känslor. Oundvikligen. Jag vet inte om ett s.k kk-förhållande som har fungerat mer än någon månad.

    Det innebär krasst att din fru kommer ta sig en älskare. Efter några stycken kanske hon blir kär och sedan är separationen är faktum.

    Och TS har inte gjort något för att försöka förändra detta.
    Ifall hon nu har en enormt hög sexlust, och din är helt obefintlig, så innebär det ju att ni inte fungerar tillsammans.
    Antingen försöker ni lösa problemet tillsammans som ett äkta par, eller så skiljer ni er och ger varandra en ärlig chans på varsitt håll.

     
    Att ha känslor är inte samma sak som att vara kär eller älska.
    Man kan ju uppenbarligen gilla någon som fan utan att bli kär (vänner), man kan tycka att någon är fantastisk älskare/älskarinna utan att bli kär. Dessutom kan man vara luststyrd utan att bli kär i den personen.
    Frun kanske går igång på det förbjudna, det oväntade i sin egen lust.
    TS kanske bara vill älska medan frun vill bli knullad, tagen eller påsatt, eller vara den som sätter på, dominerar och har kontrollen.

    Men ett bra råd är verkligen att tänka på hur du vill må framöver.

    Mår du mer dåligt än bra så lägg ner, eller konfrontera henne med vad du vet och fråga vad 17 hon vill.

    Men att du måste göra NÅGOT, det är väl rätt uppenbart.
  • jfsebastianigen

    "För att svar dig rakt av på din fråga ...så JA. Beaktat alternativet så mår jag bättre så här. Och därmed behöver (skall) jag inte göra något alls. Uppenbart."

    Det är ditt liv, du som frågar oss, du som får leva med dina beslut.

    Har du redan bestämt dig för vad du vill så är ju allt annat överflödigt.
    Än så länge har du ju gjort precis det, inget alls, mer än kommit på din fru och runkat till minnesbilderna.

    Vill du köra business as usual, ja då är det ditt val.
    Vill du ha förändring måste du ju ändra något, inte sant?

    Vad du väljer är ju alltid upp till dig inte oss.
    Vi skiter nog i vilket, men ger gärna olika syn på dilemman som presenteras.

  • jfsebastianigen

    TS - har du frågat dig själv varför du blir avvisad av nuvarande och tidigare flickvänner?

    Varför blir det nedskärningar och besparingar?
    Är det för enformigt?
    För simpelt?
    För mycket krångliga fantasier som ska förverkligas?
    Hur har du försökt synka dina behov med dina partners?

    Synk är nämligen allt.
    Synk när det gäller frekvens, aktiviteter och inbjudan till utlevelse.

    Har ni tillsammans skapat en miljö och ton där det går att ha en dialog om önskemål, preferenser, fantasier och drömmar osv?

    När du vet Varför är det lättare att komma med förslag till förändring.
    Vad tror du?

    Om du förtjänar det eller inte är inte intressant. Du tycker på ditt sätt och jag tror alla andra tycker något annat där.

  • jfsebastianigen

    Vi andra behöver inte förstå TS, eller TS fru.
    Vi får acceptera att andra väljer vägar som vi själva ser som avgrunder, kastreringar, egoistiska eller kanske helt ok.
    Att ge TS input är väl det han efterfrågar.
    Men döm inte andra efter er egen måttstock. Den funkar bara på och för er själva.

     

  • jfsebastianigen
    Hej Micke

    Hur fortlöper livet numera?

    Har du ändrat dig på några punkter eller tycker du att du gör rätt, att det känns rätt och att du får det du behöver i livet?

    Har du något intresse av att få se dig fru och hennes älskare in action numera eller är det ointressant?

    Hoppas du mår bra! På riktigt.
  • jfsebastianigen
    värdelöst skrev 2014-01-24 15:40:42 följande:
    Min sambo sedan 20 år sedan la bokstavligen upp sig på dejtsidan e-kontakt med nicket tingeling.
    Skickade raffsetbilder till 15-20 år yngre män (hon 50). Bestämde dejt med 2 av dem. Hon gav dem telenummret som är reggat på eniro så nu vet dessa gentlemän vart vi bor oxo. Hemliga mailkonton, raderade sms osv och telefonen på ljudlöst. Nu skäms hon o grinar - men vårt liv är numer bara skit. 3 månaders sedan - blir bara argare för varje dag.
    Det ni måste adressera är ju Varför hon gjorde allt detta!

    Hur var ert samliv och vardag innan detta hände?
    Vilket ansvar hade hon för att hon inte var nöjd?
    Vilket ansvar har du?

    Har hon berättat vad hon behöver för att må bra och har du gjort allt eller saknas något?
    Har du varit tydlig med dina skallkrav?

    Snacka är viktigt. Både i början av relationen, men även sen när allt ändras och livet pågår.

    Oavsett, lycka till.
  • jfsebastianigen
    Fool skrev 2014-01-27 10:45:57 följande:

    Tror faktiskt steg nummer ett är att bearbeta otroheten i sig , SEN kan man börja prata om eventuella relationsprpblem. Den som varit otrogen måste förts och främst erkänna och stå fullt ut för sin otrohet , visa genuin ånger , svara på frågor , etc för att det öht ska vara någon ide att ens överväga ge personen en andra chans.

    Den drabbade måste först och främst kunna få landa , komma över chocken , reagera , älta , fråga , etc... kring det som skett innan man börja prata om relationsproblem. Lite förenklat , Bearbeta och försonas kring otroheten FÖRST , prata om eventuella anledningar SEN.

    Om vi tar ett enkelt exempel... du och en gammal vän har varit oense om något en längre tid , rätt vad det är bestämmer sig din vän för att ge dig en rak höger som får dig att gå ner för räkning. Hur skulle du vilja att din vän hanterade situationen ?

    1) Be om ursäkt för smällen och verkligen mena det (visa ånger) , samt öppet stå för att han gjorde fel i att slå dig , att ni först och främst försonas kring själva smällen , och SEN börja prata om varför han gav dig en smäll ?

    2) Att han struntar i att be om ursäkt och genast börjat förklara för dig varför du fick en smäll ?

    Vilket av valen skulle göra det lättare för dig att öht överväga att fortsätta vara vän med din kompis ? Skulle du inte uppleva alternativ nr 2 som att din vän undviker att stå för smällen genom att lägga skulden på det  på något du gjort ? Skulle inte du undra om varför han inte kunnat lösa det på något bättre sätt än genom att ge dig en smäll ?
    Mitt förslag var inte en fullständig redogörelse för hur allt ska hanteras.
    Att den båda parterna är i chock som måste bearbetas på olika sätt är nog oftast självklart.

    Ett sätt att reagera är ju att lämna den som varit otrogen direkt. Skälen är oviktiga, sorgen och sveket är för stort etc.

    Om båda nu vill vara kvar är det nog bäst att snacka öppet enligt mitt förslag.

    Att visad ånger osv är en självklar start i att komma över och ens komma in på samtalsbanan torde ju vara självklart!
  • jfsebastianigen
    Fool skrev 2014-01-27 15:22:10 följande:
    Jag förstår hur du menar , det jag menar är att komma vidare efter en otrohet är en lång lång process , där var sak har sin tid , och där man måste skilja på handlingar och känslor och bearbeta en sak i taget.

    Typ så. Var sak har sin tid.


    Det är många delar i processen.

  • jfsebastianigen

    Micke, jag tycker du är ömsom jävligt stark och jävligt vek och feg.

    Du är stark som berättar och orkar svara på all skit du får från i princip alla här. Bra gjort!

    Du är, i mitt tycke, en akterseglad toffel som inte gör något åt en situation som förr eller senare kommer att bita dig väldigt hårt i röven.


    Jag tycker att (insikt) har bra poänger som du bör lyssna noga på.

    Du känns lite som polaren som är ihop med fel tjej, alla vet om det, men du vägrar inse att så är fallet.


    Kan du släppa din skärva av stolthet, bara ta in situationen, acceptera förlusten och gå vidare i livet som en rakryggad man som sent omsider vaknat och agerat och, tro mig, går stark ur situationen??


     


    Oavsett, hoppas du finner lycka, inte bara nöjer dig med resterna av det din fru avvarar!

  • jfsebastianigen
    vildsvin45 skrev 2014-06-17 14:26:34 följande:
    Till sist för denna gång, som många andra sagt, har du sett till att du inte blir överkörd och tappar allt, kanske inte att din fru lurar skjortan av dej, men hennes älskare visar förmodligen ingen hänsyn om han kan vinna fru, hus och dina vänner, på sikt kanske släkten

    Jag tror älskaren är nöjd att vara just älskare.
    Det är ganska få som vill vara ihop med en tjej som är gift, inte vill ha sin man utan skaffar flera älskare.

    Jag tror frun är nöjd.
    Hon får löpa fritt med vem hon vill som gör henne kåt, bara hon är diskret och hon får mycket markservice utan egen insats.

    Micke verkar nöjd även om vi inte tror det.
    Ingen, eller kanske några men få, tror att Micke är nöjd utan bara har gett upp sig själv.

    Jag tror att den enda vägen för Micke är just att ge upp. Totalt kapitulera.
    Utan kapitulation så skulle han bli galen.
    För gör han inte det skulle han känna annorlunda, agera annorlunda och vara skitarg!

Svar på tråden Min fru bedrar mig - och jag är totalt lurad