Min sambo sedan 20 år sedan la bokstavligen upp sig på dejtsidan e-kontakt med nicket tingeling.
Skickade raffsetbilder till 15-20 år yngre män (hon 50). Bestämde dejt med 2 av dem. Hon gav dem telenummret som är reggat på eniro så nu vet dessa gentlemän vart vi bor oxo. Hemliga mailkonton, raderade sms osv och telefonen på ljudlöst. Nu skäms hon o grinar - men vårt liv är numer bara skit. 3 månaders sedan - blir bara argare för varje dag.
Vi har barn, en grabb på 19 så det väl lungt där. Pluggar på annan ort. Har alltid haft inställningen att förlåta och att människor har rätt att göra fel - men när det drabbar en själv där man är som mest sårbar är det inte längre bara ord. Det är svårt att stå upp till i verkligheten. Jag vet inte hur det blir, försöker vara "vuxen" men innerst inne dör jag. Jag är pedagog själv och kan teorierna vad samtalsterapi gäller - känns inte intressant då jag kan både frågor och svar. Tack för ditt svar, Molly.
Update. Vi är fortfarande tsm. Ibland bra, ibland inte. Lider fortfarande, antar jag är en känslig individ, Kan inte rekommendera nada hur agera. Vet bara att det tog glädjen ifrån mej. Lev gott!