Min fru bedrar mig - och jag är totalt lurad

Mycket intressant tråd. Jag har läst hela med stor spänning. Jag noterar att vissa är väldigt direkta med sina åsikter för att inte säga plumpa medan andra formulerar konstruktiva svar mycket bra. Först och främst måste man väl visa respekt för din rättighet att göra dina val i livet och skapa din livssituation. Även om de kan verka svåra att förstå på vissa punkter. Jag förstår att det är många dimensioner i er relation och dina bevekelsegrunder som inte kommer fram i korta inlägg. Likaså tycker jag alltid det är positivt att man inte bara måste inordna sig i det som ska anses som normalt av andra. Jag önskar att du finner lycka i dina oväntade val ( eller ickeval).  Några saker jag dock tänker på är bla att du skriver att du är "tillfreds" och "kommit till rätta med livet".  Det kan vara ordval men det känns inte som en nivå man bör nöja sig med att ligga på om man ska sätta betyg på sitt liv. Jag hoppas att du ställer dig frågor som - Är jag lycklig med denna livsituation? - VIll jag ha det såhär framöver? -Hur vill jag ha levt när jag dör? etc. Matriella värden som hus etc är inget skäl att stanna i en dysfunktionell relation. Inte barn heller. Jag får en bild av att du resignerat och saknar nödvändig kraft i er relation. I ditt liv. Men du tar själv de beslut som du vill, inte jag. Själv blev jag bedragen i två omgångar efter 17år av min exfru. Till en början var jag bara stilla i allt. Jag vill inte gå från /förstöra "vår värld". Efter en process på två år och lite terapi så bröt jag upp. Både jag och min exfru har nya bra relationer och våra barn mår bra. Det älskade huset är sålt... Men jag är glad på sätt och vis över det som hände för jag är friare och gladare idag än på många år.

Hoppas det utvecklar sig bra för dig.