Solskenshistorier från någon som lyckats med 2- och 3-celliga embryon?
Hej,
efter många, långa turer med IVF och ÄD provar min man och jag nu embryodonation.
Jag fick två tinade, donerade embryon insatta igår i naturlig cykel, ett 2-celligt och ett 3-celligt. Grubblar i efterhand på detta med att sätta in så outvecklade embryon, även om klinikens uttalade plan är att göra ET så tidigt för att livmodern är bästa platsen att utvecklas. Men ändå börjar tankarna snurra. Funkar det verkligen? Så många säger ju att det ska vara fler celler för att lyckas, kanske hellre blastocyster. Fick jag skitembryon? Är vi helt lurade? Men nu är de där och jag vill lägga energi på att TRO att det ska gå bra hellre än att grotta ner mig i statistik om det motsatta.
Så snälla ni (om någon) som blivit gravida med 2- och 3-celliga - kan ni inte dela med er här? Och snälla undvik i denna tråd att prata om nackdelar med sådana embryon, och fördelarna med längre utvecklade.
Tack!!