tänker stämma brallorna av "pappan"!!
Avtalsbrott. Låter långt ifrån ett klockrent case. Förutom att man får betala för jurister åker den som förlorar i ett civilmål på att betala rättegångskonstnaderna. Det kan bli dyrt att vara arg.
Inlägg från: nihka
|
-
-
Ilskan gör att hoppet om att vara den första som vinner och att domen blir ett prejudikat ersätter de realistiska bedömningar man behöver göra. Juristen får betalt oavsett om TS vinner eller förlorar så hon kommer inte att lida ekonomiskt utan tycker kanske till och med att det ska bli lite småspännande att få leka med det här fallet .sextiotalist skrev 2013-01-13 16:22:19 följande:Ja, jag har en stark känsla av att Ts kommer förlora stort och sitta med en rejäl skuld efter detta. För jag misstänker hade det funnits en minsta chans att stämma för det som Ts vill, då hade det stått en lång kö med kvinnor som skulle gjort detta.
Ts, jag är säker på att din advokat inte är helt ärlig mot dig och du kommer förlora stort, såvida han inte heter Stenbäck eller något liknande, då kanske du hade haft en mikroskopisk chans, nu misstänker jag att chans är så liten att inte ens ett elektronmikroskop skulle hitta den
Mitt råd till dig TS är att låta det gå ett år och se vad du känner då. -
Jag tycker inte det är det minsta fräscht med människor med huvudet upp i det blå. Att ha visioner och att vara dumdristig är inte samma sak. Om TS vill vara en ansvartagande förälder till sitt barn försätter hon sig inte i skuld för ett mål hon aldrig kan vinna. Kanske var det samma bristande omdöme hon visar i sitt beslut att driva den här processen som gjorde att hon tyckte den här mannen var värd att satsa på? Jag tycker det räcker med ett stort misstag.Loriyana skrev 2013-01-14 21:59:17 följande:
Jag tycker att TS är underbart fräsh. Till skillnad från de flesta kvinnorna i Sverige så daltar hon inte med männen utan anser att de måste stå för sina handlingar. -
Anonym (TS) skrev 2013-01-20 09:30:19 följande:
Men JAG ska defibitivt INTE förväntas göra HANS jobb gratis. Om han inte är vill ta hand om barn skulle han tänkt på det INNAN han bestämde sig för att skaffa ett. Nu har han ett barn och han får ta sitt ansvar.
Om inte han vill lär du nog få göra det om du inte väljer att adoptera bort barnet förstås. Vilken krashlandning du har framför dig när du slutar förneka det. Men det är väl ett sätt att hantera ilskan - att inbilla sig att det finns "upprättelse".