jobbig graviditet+förlossning, sen då?

Hej,     å     ä      ö     

Stort Grattis till din lilla bebis!

Jag tror att det är mycket vanligare än vad nyblivna mammor pratar om att känna just som du gör.
Efter att barnet är fött får man massor med hormoner som åker berg och dal bana i kroppen. 
Det är inte konstigt att inte känna igen sig själv + att med en liten bebis ska man få in en ny vanor och lära känna sin bebis.  
 
Jag hade en jobbig graviditet med nummer 2 som nu är 14 månader och nu jobbig graviditet med foglossning med nummer 3.
2ans förlossning var bra, men jag var mycket upp och ned i humöret det första halvåret. Vissa dagar fast bebisen var några månader gammal så hann jag knappt klä på mig.
Min andra hälft försökte stötta men blev själv trött av att jag behövde hjälp på kvällar och nätter framför allt, vår lilla hade kolik på kvällarna och just kvällar jobbade min man

Jag tyckte det var jobbigt att inte kunna ha MINA kläder efter 2 månader och en dag gick jag och köpte lite nya kläder till mig själv för att känna mig mer som mitt vanliga jag innan graviditeten, för mig hjälpte det ganska mycket.
Jag menar inte att du ska gå och köpa en ny garderob så blir allt bra, och kanske kan du komma i dina kläder innan du blev gravid redan. Men det hjälpte mig att känna mig mer som mitt gamla jag.
 
Jag blev också mer nere och lättirriterad pga av sömnbrist, trots att jag vet att man ska vila/sova när bebisen sover så hade jag svårt med det, då vill jag få saker gjorda och få lite tid för mig själv.

Har du vänner och bekanta som kommer och hälsar på och avlastar lite? Orkar du gå ut och träffa andra mammor och barn eller känns det som ett för stort projekt?

Jag började känna att jag ville ut och hitta på saker när min bebis var 3 månader, då kändes det kul igen. Innan var
 gjorde jag det för att "man ska".

Onskar verkligen inte att du ska känna dig ensam om att känna som du gör, min man uttryckte sig, som att jag fortfarande hade alla gravidhormoner fast jag inte är gravid längre + bebis hormoner och lite babyblues samtidigt...  konstigt att man inte känner sig som "vanligt" då, vem kan det?
  
Styrkekram till dig!
  

känner mig igen i det du skrivit, att man inte har egen tid o sömnbrist mm.

Det är stort att bli mamma, har längtat många år att få barn. men hade ingen aning om att det skulle vara så här att ha barn. :) trodde det skulle va lättare, men allt beror nog på hur bebisen är.

min ammar varannan timma dygnet runt och sover väldigt dåligt för det mesta. sömnbrist, matbrist m.m gör att man är ganska slut vissa dagar.

hur fick du ny energi när du va trött??

har underbar familj som ställer upp, de tar hand om mina hundar och kommer hit så jag kan ta tex ta lång dusch. det är skönt att få lite hjälp så man slipper stressa när man ska göra saker.

har inte orkat åka iväg så mycket, kompisarna har fått komma till mig istället. men det kanske vänder snart att man vill åka iväg mer. känner lite som du att det inte känns så bra att åka iväg än.

Jag hade en hemsk graviditet med första barnet. Spydde konstant, foglossning, halsbränna, you name it.

Förlossningen tog en vecka ungefär, krystvärkarna höll på i fyra timmar. Jag både sprack och blev klippt.
Tiden efteråt var helvetet på jorden. Jag grät varje gång jag kissade för att det sved så förbannat mycket. Det hjälpte inte ens att kissa i duschen med varmt vatten mot underlivet. Jag var ensamstående, så någon hjälp fick jag inte med något alls. 

Jag kände mig ganska norma och återhämtad efter ungefär 3 månader, när det slutade svida. Sen var allt lugnt.         

Ja det ar stort och helt fantastiskt att bli mamma, men valdigt svart att forbereda sig hur det kommer bli och kannas. 
Jag hade ocksa skuldkanslor just for att jag langtade ocksa mycket och sen blev det sa overvaldigande och jag kande att jag inte orkade.

Vi bor i London och min mamma var hos oss tills var dotter var 4 veckor, da behovde jag inte tanka pa att handlamat, laga mat, tvatta osv och det gjorde att det kandes lattare.

Och att verkligen lagga dig ned nar din bebis sover, bara att du vilar.  
Det ar mycket lattare for mig att saga an att gora sjalv, jag vet. men nar jag la mig och vilade nar min dotter sov madde jag battre och fick mer energi.

Och for mig hjalpte det att satta ord pa kanslorna, prata med vanner och familj och andra, att fa bort min skuldkansla om att jag inte ar good enough som mamma. 

Ata lite och ofta sa du far egergi annars orkar ingen. Frukt och gronsaker tyckte jag var latt att ata, och jag at massor med yoghurt och musli for det ar latt.

 Ar det nagon specilell tid pa dygnet som din bebis inte sover eller ar extra gnallig? 

essencse: va hemskt det lät för dig. :( ska inte ens klaga egentligen, för min besvär gick över på en månad. tur att det gick bra sen efter ett tag. mycket man får stå ut med som kvinna. hur orkade du med allt själv??

lulu11: min bebis sover ofta i famnen, vaknar så fort man lägger ifrån honom. så det är svårt att vila då. :(
fast det har börjat bli bättre. han är mer krävande på kvällarna, inte så att han är grinig men vill va nära och äta oftare. så det blir många timmar på soffan. :)
har ej köpt bärsele än, det ska jag fixa så jag kan fixa här hemma iaf, :)