Ser: Ibland är livet INTE rättvist på n-å-g-o-t sätt och det kan man ju helt klart konstatera att det inte är för dig nu...! Jag har inte exakt de problemen som du nu har, men här på min front är det lite andra ämnen som gör att jag börjar fundera på om allt är ett stort skämt...KAN det verkligen komma så många tråkiga och nedtryckande händelser i olika områden på en och samma gång?! Det är tyvärr så att det kommer perioder i livet som inget går ens väg och de perioderna upphör tyvärr inte att komma ju äldre man blir, men för varje år som går och för varje sak man får gå igenom - desto mer lär man sig hantera för varje dag. Jag säger inte att det blir lättare - för det blir det inte alltid - men man har varit med om saker tidigare och känner sig på något sätt lite lugnare över de motgångar man får "kastade i fejset" på sig. Du ska inte tycka det är pinsamt att du bröt ihop på jobbet, det är ju som du själv skriver kroppens eget sätt att säga ifrån att du måste vila ett tag nu. Bra att du dessutom har en så förstående chef som rådde dig att ta ledigt och stanna hemma resten av veckan! Tänk om du bara fortsatt jobba på och "bitit ihop"...ja då kanske din kropp hittat på någon starkare och tydligare signal för att du skulle ta det lugnt och vila (i mitt fall gick jag rakt in i väggen och blev sjukskriven i över ett halvår) och då kanske det förvärrat din situation ännu mer... Hmm...har en kompis som också haft ett ex som förföljt henne i många år, så på så sätt förstår jag lite din situation där... Hon skaffade skyddad identitet vilket hjälpte henne en hel del, men t.ex. att ha konto på FB osv kunde hon inte ha under tiden det var som värst. Sedan en liten kommentar gällande din pojkvän...även om våra partners också tycker det är jobbigt med MF och annat som inte går vägen i bebisverkstan, så tror jag ändå att de inte känner på samma sätt som vi gör. Har läst flera inlägg om oförstående partners och tyvärr tror jag att det bara är något man måste acceptera, de fattar inte helt vad det handlar om och hur det egentligen känns lära längst ini hjärtat. Sedan blir man extra känslig och nästa sur/irriterad på dem för att de i ens egna ögon inte "verkar bry sig". Förstår om du känner att du vill ha din sambo hemma just nu, men tänk om det var det motsatta hållet...att du fått världens erbjudande inom jobbet som du nästan känner att du svävade på små moln för att någon överhuvudtaget frågat dig om. Ja, sedan skulle din kille kräva att du inte tog det, du skulle inte få en chans av honom att kunna få göra en sak som kanske hade stor betydelse för din framtid och den här chansen kanske aldrig skulle dyka upp igen. Gissar att det inte skulle göra dig på något bra humör och stämningen hemma skulle nog heller inte vara på topp. Enligt hur jag tänkermåste man kunna ge varandra frihet inom en relation, försöker man styra varandras liv finns det risk att man styr relationen åt ett håll man inte vill. Det jag också vill säga är att bara för att din sambo vill utvecklas så betyder ju det inte att han bortser från din hälsa...tycker man om någon riktigt mycket så vill man ju att den ska må bra! Du kanske tycker att jag "står på din killes sida" nu...men det är inte det jag gör...jag tänker bara som så att om din kille mår bra kommer han ha mycket mer kraft att stötta dig när du inte mår bra. Får han inte ta det här uppdraget han tydligen vill ha, ja då kommer han förmodligen att bli nedstämd och då kommer du antagligen att få ännu mindre stöttning då han inte har energi över till att trösta dig då du känner att du behöver det. Låååångt meddelande här och skrivet via läsplatta som inte gör indelningar av stycken...hoppas du orkat läsa iaf. KRAM!