Kan man adoptera som singel?

Det är dagens sanning att detkommer färre adopterade barn till sverige, men det behöver verkligen inte innebära att man får vänta många år på barn (vilket inte heller ovanstående skrev, men jag vill förtydliga).
Om man är öppen för barn som inte alla andra köar till så kan allt gå relativt fort. Barn med svårigheter, handikapp, utvecklingsförsening/störning, sjuka barn och barn som är över 7 år är barn som man ofta aktivt letar föräldrar till. Kan man tänka sig att bli mamma/pappa till ett barn med flera av ovan nämda sn så kan det gå fort.
Själv är jag ensamstående och köar för ett ev andra barn.

Jag skulle inte ha något emot att adoptera t ex en 2 åring som inte är helt frisk. Bara han/hon inte hade alkoholskador.
Down Syndrome vore okej, samt ett barn med HIV eller AIDS, finns ju broms mediciner i Sverige.
 

Därför att alkohol skador är något barnen har med sig resten av livet. Vissa blir aldrig normala.
Har du aldrig hört talas om hur de beter sig? jag kan tycka en vanlig 3 åring är vild och oberäknelig,
en 3 åring med FAS eller FASD är 10 gånger värre, koncentrations svårigheter, avsaknad av empati, hyperaktivitet, inlärningssvårigheter, raseriutbrott så fort det blir minsta lilla ändring i rutinerna.. etc..
En vuxen med FAS  som jag läst om sa att det var som att ständigt vara påverkad av  alla världens koffein drinkar med kickar samtidigt, hon var jättearg på att hennes mamma drack under graviditet då detta för evigt påverkade henne..

 www.fasforeningen.nu/
 kidshealth.org/parent/medical/brain/fas.html
 

Därför att min gräns går vid alkoholskador.
Okej om barnet har HIV, Downs Syndrome eller missbildade armar/ben. Men alkohol skador är för mycket helt enkelt. Ett barn som har downs syndrome kan man t ex lämna i 2 minuter på golvet ensam o leka ifall man måste kolla på köttfärspajen i ugnen och gäster är på väg, har barnet grava alkoholskador så kan han/hon typ hinna skada sig själv under den sekunden man vänder ryggen. 
Oftast är dom väldigt grava, ifall man adopterar alkohol skadade barn från t ex ryssland.
Klart man kan ge dem mycket uppmärksamhet, stimulering, kärlek lugn och rutiner, det är ju det alla barn tycker om även de friska. Men barn med alkoholskador reagerar starkt vid minsta lilla förändring, och kanske beter sig som 4 åringar när de är 14.


" rel="nofollow" target="_blank">



Jag menade inget illa med ordet "onormal", men det är ett känt faktum att alkoholskador är något barnen får leva med  resten av livet, och kämpa med.
Det är tufft att adoptera ett alkohol skadat barn, så för att det skulle bli bättre för barnet också och för psykiska pressens skull så skulle jag behöva ha en man att dela ansvaret med ifall jag tog den utmaningen att adoptera ett alkohol skadat barn som det innebär. Så som singel skulle jag inte adoptera ett gravt alkohol skadat barn. Men jag har djup respekt till dessa härliga och starka och kärleksfulla föräldrar som gör detta.
Efter i utvecklingen är en annan sak än alkoholskador, för barn från fattiga länder kan utvecklings förseningen helt enkelt bero på näringsbrist.
Snälla försök inte ge mig dåligt samvete, jag ser att alla barn är lika mycket värda absolut, men vet var min gräns går.

 

Någon som vet hur möjligheten till adoption är om man är singel och bi?

Eftersom man får adoptera om man är homosexuell borde detsamma gälla för dem som är bisexuella.
Dock begränsas urvalet av länder oerhört.

Tack för era svar! Jag är väl medveten om att det är nästintill omöjligt att få adoptera som homosexuellt par.

Det har varit svårt att hitta något svar om det så här i trådarna och inte så mkt prat av det jag hunnit läsa här vad som gäller för de som är bi.

Jag kan har hört fel eller fått för mig fel att de i utredningen kan ställa sådana frågor om ens samliv och vad man har för preferenser, ens tidigare förhållanden med pojk/flickvän?
Kanske fel tråd att ställe den frågan i förresten...