En ny syn på dödet och döendet och livets mening

Därför att livet är en  dyrbar gåva, det har ett andligt syfte, det är menat att vi ska leva här den tid vi har , till fullo. Att avsluta det i förtid är att förneka denna gåva och de möjligheter till andlig utveckling, insikt och mognad som annars hade gjorts  under den naturliga livstiden.                                                                                                                                                                                                                                           

Visst, men det innebär ju inte att alla ska gå och ta livet av sig för det. Vi är här för ett syfte. Att lära oss, göra erfarenheter och växa andligt. Går man  i "förtid" mister man mycket av de lärdomar och den insikt man annars skulle ha fått. Men Jag dömer inte någon och jag är övertygad om att Gud inte heller dömer  de som tar sina liv. men , återigen , det innebär ju inte att man bör göra det. Det finns hjälp att få när livet känns hopplöst, varje dag ger nya möjligheter. Kan man försöka se bortom det nuvarande ögonblicket och är medveten om att de känslor av förtvivlan och hopplöshet  man känner just nu kan förändras med tiden. Morgondagen är en ny dag.

Därför det inte är en utväg. Det är inte bara så enkelt att ta livet av sig och nå till evigheten.

Nej, det är inte ok, enligt vad jag tror kommer alla människor efter döden gå igenom en sk livsrevy. Det innebär att hela ens liv kommer att spelas upp i ett slags 4 dimensionellt panorama, där man återupplever hela sitt liv in i minsta detalj, alla syn, hörsel lukt smakintryck, känslor och tankar  kommer att  återupplevas, men man kommer inte bara  uppleva sitt eget liv utan också vilken inverkan ens gärningar har haft på andra människor, man bokstavligen blir dessa människor och får uppleva hur de kände sig inför saker man gjort mot dom, både kärleksfulla och illvilliga..man kommer att känna den glädje och lycka de kände och den smärta och sorg de kände, precis som de kände det då. Har du tex misshandlat någon kommer du själv få känna varenda slag du gav som den människan kände det etc. Det förekommer ingen utomstående domare utan det är man själv som dömer  sina gärningar i närvaro av den absoluta sanningen, kunskapen och kärleken. I de fall där man orsakat skada och lidande kommer ett genuint behov av försoning.

Alla har vi val vi gör. Om man väljer att ta sitt liv så får man betala för det. Inget med det är enkelt men vi kom inte hit för att ta vårt liv.

Hur kom du fram till den frågan?

Om man tar livet av sig så dör man.