• MuM5

    Vi som har ca 5 YNKANS veckor kvar och vill följas åt!

    Hakar på här med om det går för sig

    Blivande trebarnsmamma med bf 16/1.

    Varit sjukskriven en månad nu och börjar bli rastlös och deppig. I början var det skönt att vara hemma. Jag fick ny energi, fick vila och hinna va mer med barnen. Men nu känner jag mis isolerad här hemma. Känner att jag vill göra mycket men orkar inte heller. Blir som handlingsförlamad.

    Så det skulle passa fint att få prata av sig lite med andra i samma sits         

  • MuM5

    Verkar som att alla klarat sig över julafton i alla fall Jag har nu 22 dagar kvar. Idag högg/ilade/strålade det flera gånger neråt så man hoppade till, samtidigt som bebis sparkade ordentligt upp mot revbenen. Alldeles som den spjärnade emot både uppåt och neråt. Riktigt obehagligt. Nån som känner igen sig? Sist jag var till bm låg bebis långt neråt med huvudet först men hade inte fixerat sig. Kanske gjort det nu då. Tydligen behöver den inte fixera sig alls förrän när förlossningen startat om man är omföderska. Har också sån jäkla värk i benen på nätterna? Någon mer? Vaknar flera gånger. Känns som träningsvärk from hell. För ett tag sen var det bara i vaderna men nu är det från höfterna och ner till fötterna. I morse kunde jag knappt stå upp. Men det blir bra under dagen.

  • MuM5
    nyistan4 skrev 2012-12-25 14:30:55 följande:
    Jag är lite osäker på om det är på G även för mig. Är idag i vecka 36+2 (första barnet) och igår kväll högg det till rejält därnere och så blev det lite blött i trosorna. Har ju haft mycket hugg och foglossning i 4 månader så tänkte inte mer på det, förutom att hugget var kraftigare denna gång. Sen blev jag helt matt och kände mig som jag hade druckit en hel flaska vin typ och hade svårt att få i mig julmaten. Tappade matsuget helt enkelt av tröttheten. Men sen efter en timme typ blev det bättre och så på kvällen när vi skulle kolla på lite tv så blev jag jätteillamående och kräktes ett par ggr och tänkte att nu hade jag fått vinterkräksjukan! Men illamåendet avtog sen men magen var helt i uppror och jag har varit hård i magen hela graviditeten men nu blev jag gasig och jättekonstig. Sen började barnet böka på som bara den och jag fick sammandragningar och smärtsam mensvärk både i magen och ryggen och försökte sova men det gick si sådär. Mår fortfarande konstigt och har orolig mage och är allmänt trött. Barnet har bökat sig ner och magen har sjunkit men det känns lite underligt då den varit fixerad i ett par tre veckor redan, så varför sjunker magen nu?

    Har ju planerat ks om ca 3 veckor men börjar undra om det kanske kan vara så att lillkrabaten vill ut tidigare. Trr jag läckte fostervatten igår efter hugget men det avtog sen ganska snabbt så jag har inte kontaktat förlossningen ännu i allafall.

    Någon som har känt liknande symptom innan förlossning startat? 

    Hur går det? Vet inte direkt om jag känner igen mig så. Men både att magen sjunkit, man har blivit dålig i magen och sen värkar i mage samt nedre rygg stämmer då in på mina starter. Min första förlossning sipprade vattnet i stort sett hela dagen så jag fattade aldrig att det var vattnet. Andra gången vaknade jag upp av att vattnet gick.  
  • MuM5
    moruri skrev 2012-12-25 21:56:41 följande:
    Den där träningsvärk liknande känslan hade jag igår, gjorde skit ont, kände som jag hade kört 400kg i benpress. Blev bättre efter lite massage och idag känner jag inte av de alls.. What is that?
    Jadu vet det tusan Men jag har inte haft det de andra två graviditeterna, Har läst runt lite och tror att det är något som kallas restless legs (uppkommer främst nattetid, blir bättre när man rör sig och beskrivs  som stickande, krypande eller värkande känsla. Som även kan drabba gravida) eller så kan det vara fogarna
    som spökar så att smärta strålar ut i benen. Ett tredje alterntiv är p.g.a. åderbrocken. Hoppas det var en engångsföreteelse för dig. Själv har jag haft det ett tag och det blir inte bättre. Men vissa adagar är bättre än andra.
  • MuM5
    Carolinee87 skrev 2012-12-26 01:43:10 följande:
    Om det är "restless legs" har jag hört att det kan lindra om man äter banan och dricker ett glas mjölk..tror det berodde på kaliumbrist eller liknande..

    Tack för tipset. Ska genast prova Kan tydligen uppkomma av b12-järn- eller folsyrabrist också. Men b12- och järnbrist äter jag redan medicin för
  • MuM5
    Carolinee87 skrev 2012-12-26 20:35:29 följande:
    Jag vet ju inte alls om det funkar eftersom jag inte lider av det själv men det är ju en lätt saka tt pröva iaf :)
    Ja allt är värt att testa i detta läge
  • MuM5

    Lina: Beklagar djupt och känner så med dig i denna situation. Ta hand om er. Kram

  • MuM5
    moruri skrev 2013-01-01 22:50:23 följande:
    Usch, nu börjar jag få lite panik över att det är så snart, ligger och oroar mig massor och bölar nu. Alla tankar spinner runt i skallen. Nervös inför förlossningen, nervös för tiden efter förlossningen på bb, jag vill inte någon ska lära mig amma och ta och trycka in mitt bröst i barnets mun ( som jag läst så mycket överallt) jag vill lösa och lära mig amningen själv i lugn och ro. Jag hatar sjukhusmiljöer och vill verkligen åka hem så snabbt som möjligt men läser bara överallt om hur folk känner sig tvingade till att stanna kvar på bb... Jag är rädd att jag kommer bli jätteotrevlig mot personalen och få ett dåligt bemötande. Jag är rädd för att de kommer prata över huvudet på mig.. Urk, känner mig jätteuppstressad nu verkligen. Och föräldrautbildning börjar nästa vecka, men min karl kan inte flytande svenska och min bm uttryckte sig så att jag inte kommer kunna sitta och översätta till honom för det kommer störa de andra i gruppen och det känns inte alls kul att gå dit själv och nu känns man helt ovälkommen... Nej nu önskar jag att jag va i vecka 25 eller något, tiden springer verkligen fram nu och jag känner mig rätt livrädd!!ks

    Förstår hur du känner dig. Hur långt har du kvar? Börjar också bli nervös inför förlossningen. Har 2 veckor kvar. Är väl just själva känslan av att inta ha kontroll. Man vet inte när det kommer bli, hur det kommer gå o.s.v. Ändå är detta tredje gången för mig. Hör väl till. Är som någon förberedelseprocess. Att man mentalt går igenom allt. För att lugna mig själv första gången så tänkte jag "om alla andra kan så kan väl jag också". Nu tänker jag på att det är bättre att ha rejält ont en dag än att gå runt med smärta och tyngd varje dag. Jag råder dig att skriva ner en förlossningsplan där det står hur du vill ha det, vad som lugnar dig. Jag tycker inte heller om att vara på sjukhus. Direkt när mitt första barn kommit ut så sa jag "nu åker vi hem". Vi var kvar så länge  man va tvungen. Efter läkaren gjort undersökning av barnet så åkte vi hem, likaså med nr 2. Vi har aldrig sett BB ens, och ingen har lagt sig i amningen heller. De har bara kollat på förlossningen att bebis tagit rätt tag med munnen. Om allt går vägen åker vi hem direkt denna gång också, har varit så skönt.
  • MuM5

    Grattis Louva Skönt att allt gick bra.

    Moruri: skönt att oron lättat öite för dig   

  • MuM5

    Moruri: Tycker det är bra att du skrivit ett förlossningsbrev och talar om hur du önskar ha det., sen får du ha i åtanke att allt kanske inte blir exakt så. Ibland hinner de inte ens läsa det, allt beror ju på. Detta är en av dem viktigaste händelserna i ens liv och då är det klart att man vill att det ska bli så bra som möjligt. Man är så pass utlämnad och beroende under en förlossning.  Jag är väldigt missnöjd med min första förlossning och tyckte jag fick ett dåligt bemötande. Andra gången skrev jag ett förlossningsbrev där jag berättade om min första upplevelse och hur jag önskade det denna gång och då fick jag ett underbart bemötande och allt jag önskade uppfylldes. Du kan väl bara skriva till på slutet att du inte vill va otrevlig och att du bara är orolig och vill att det ska bli en så bra upplevelse som möjligt så förstår dem väl. Det är ju deras jobb, och de kan säkerligen göra ett bättre jobb om de vet hur personen fungerar och vill ha det. Alla är ju olika och det är inte lätt för dem att läsa av alla personligheter så snabbt.

Svar på tråden Vi som har ca 5 YNKANS veckor kvar och vill följas åt!