Någon mer med svårigheter att få till ett syskon?

FrökenFrågvis: Det finns väl toalett och dottern sover väl ibland? Inte så romantiskt kanske, men en lösning...

Ni som tycker att det är så jobbigt det här med syskonverkstaden att det tar kraften och musten från allt annat, att gå till någon och prata om det kan vara en mycket bra idè! Om det är så illa dom ni skriver så lyckas ni ju inte till fullo glädjas över de barn som ni redan har. Och tänk om det allra värsta hände, det som ni fasar allra mest för, att det hände barnen något... Så om inte annat så kan det vara bra för era barns skull att söka samtalsstöd!

Själv så tycker jag ickså att det är jobbigt, och det tar upp mycket energi och tid, men det överskuggar inte allt annat. Jag har snarare förlikat mig med att det kanske inte blir något syskon till dottern (en -10 precis som för flera av er andra här.) Nu med våra IVF-försök gör vi våra sista försök. Fast samtidigt, om min jobbsituation var annorlunda, om jag inte vore arbetslös skulle kanske syskonlösheten vara jobbigare. Men nu är arbetslösheten den som är jobbigast för mig. Och innan dess under lång tid oron för att bli av med jobbet. Sedan så har jag ju själv sett syskonskapets både för- och nackdelar, även om det mestadels är nackdelar. Mycket av det som är fördelar kan barnen, som jag ser det som, få från kompisar, kusiner och liknande beroende på hur föräldrarnas vänskapskrets ser ut

Ampin: På Nordic IVF kostar trepack 57000kr

På vår klinik ingår ett FET, övriga, om det blir några får man betala för. Så man väljer själv hur man gör, om man sparar de ägg som finns i frysen eller om man går vidare till ny IVF. Sedan så har jag för mig att det här erbjudandet gäller i 18 månader och under den tiden har man möjlighet att utnyttja de försök man har. Så har man tex något i frysen och har redan gjort ett FET och tiden håller på att försvinna så kan det kanske vara taktiskt riktigt att välja IVF. Men som sagt var, det väljer man själv. Reglerna för det hela skiljer nog väldigt mellan olika kliniker

Vad skönt att i alla fall mannens del kan betalas med bruttolöneavdrag! Det gör ju väldigt mycket ekonomiskt! Ingen av oss kunde göra så (jag är dessutom arbetslös) så vi fick skrapa ihop hela summan själva

Tre pack är ett paketeterbjudande på tre IVF försök. Övriga ordförklaringar hittar du här: www.fertilitetsguiden.com/ovrigt/ordlista.php

På sitens övriga sidor kan du hitta en massa annan bra information om IVF och allmänt om fertilitet

Då har vårt första IVF-försök med stor sannolikhet misslyckats då jag igår började få rosa flytningar och som idag är nästan en normal mensblödning. Visst, chansen finns fortfarande men den är ju ytterst minimal. Men det känns rätt ok ändå. Jag trodde ju inte att vi skulle lyckas på detta första försök, det var därför vi ville ha ett 3-pack.

Om ni ligger nära gränsen för att de ska ge er trepack tycker jag absolut att ni ska köra på det. Skulle det inte vara några problem med att få det är beslutet inte lika lätt, det skulle det i alla fall inte varit för oss. Men samtidigt så måste jag tillägga att min inställning och acceptans att det inte lyckats till stora delar beror (tror jag) på att vi har redan betalat och att vi har två försök kvar. På så vis känns det inte lika stressande att misslyckas på första besöket. Och de brukar ju säga att i snitt har man en 30 % chans att lyckas på första försöket och på tre försök har ca 70 % lyckats.

Fröken Frågvis: Nej, ingen av de återstående befruktade äggen klarade sig till frysen så det blir ny IVF. Med stor sannolikhet kommer detta inte hinnas med innan semestrarna så det får bli till hösten.

Hur menar du att "verkar det stanna kvar längre än vanligt"?


Det blev ett misslyckat IVF den här gången. Fick rosa flytningar i onsdags och på torsdagen kom mensen. Viss blödning kan förekomma vid ivf men det har varit alltför rikliga och klumpiga (ursäkta detaljerna) för att något skulle kunnat stanna kvar. Men det känns ok, jag var mer eller mindre förbered på det. Så trots att behandlingen är jobbig så ser jag fram emot försök nr två efter semestrarna

Jag har aldrig hört att ägglossning skulle påverka hjärtslagen. Du frågade inte läkaren du träffade?

Hej! Det skiljer en del mellan olika landsting och olika kliniker. Hos den vi går hos så skulle man fylla i den här blanketten: nordicivfcenter.se/files/2012/01/Fertilitetsutredninghälsodeklaration.pdf

Vid första besöket så gick läkaren igenom våra svar på blanketten plus att han ställde några andra frågor och utifrån de svar vi hade så bestämdes det hur vi skulle gå vidare. Jag fick ta prover samma dag och vi fick välja på att mannens spermieundersökning antingen skulle gå via landstinget, vilket det är lång kö till, eller så skulle vi betala för det. Vi valde snabba alternativet och valde att betala. Dagen därpå fick han tid att lämna sitt prov. Blidproverna togs samma dag som vi träffade läkaren. Några veckor senare så fick vi komma tillbaka, en spolning gjordes på mig och sedan fick vi våra provsvar. I många fall så tar hela undersökningen längre tid då olika prover tas under särskilda dagar under kvinnans menscykel. Men som sagt var, i vårt fall gjordes inte det.

Jag hade föresten telefontid med läkaren idag där vi diskuterade hur vi ska gå vidare. Kort sammanfattat så blir nästa gång en vanlig IVF trots mannens få spermier och i många fall dåliga kvalitet, då det visade sig att de trots allt var pigga nog att kunna befrukta ägg på eget bevåg (hälften av äggen befruktades på vanligt vis och hälften med ICSI nu senast och slutresultatet blev den samma för de både metoderna). Dessutom, i och med att jag svarade så bra, och då jag mådde så dåligt som jag gjorde så kommer vi att testa korta protokollet nästa gång. Det betyder att vi kommer att hinna göra nästa försök redan innan de stänger för semester då jag har BIM på onsdag nästa vecka! Om vi kommer att göra det återstår att se, jag måste diskutera det med mannen. Men det vore skönt på sitt sätt att få det avklarat.

Jag känner att jag vill verkligen få ett slut på det här. Jag vill så gärna ha ett barn till, men jag vill inte fortsätta med försökandet i evigheter. Och jag vill återigen kunna börja ha mys med mannen när andan faller på utan att tanken om hur man ligger till i cykeln dyker upp som gubben i lådan, och jag vill kunna gå vidare med mitt liv utan att behöva mer eller mindre medvetet leta efter symptom och hoppas. Jag vill helt enkelt få ett slut på det här som är bebisverkstad! Jag tror helt enkelt att jag har kommit väldigt långt med att bearbeta tanken att blir det inget med IVF så blir det inte fler barn. Och jag känner mig ganska lugn i den tanken. Acceptansen har börjat växa till sig helt enkelt. Fast jag tror ju verkligen att det kommer att lyckas. Inför första försöket var jag helt inställd på att det skulle misslyckas. Nu är jag precis lika inställd på att det kommer att lyckas. Jag kommer att få mitt plus och jag kommer att få vara gravid än en gång. Och jag kommer att få vara med och föda ett syskon till min dotter och jag kommer att få uppfostra ett barn till, och jag kommer att få se denna att växa upp. Det tror jag verkligen på.